Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Missa - Missa Papæ Marcelli - Missa pro defunctis - Missa Solemnis - Missale - Misterioso. - Mitcehll, Alexander - Mitcehll, Alexander. - Mittermayer, Eduard - Mitzler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sanctus förekommer Offertorium (s.
d.). Ordet Missa kommer af uttrycket
missa est, — ett upprop, som i de
äldre Latinernas gudstjenst, af tjenstförrättande presten 2:ne gånger ställdes
till församlingen: första gången efter
föreläsandet af Evangeliet, då det
betydde : "Folket må lemna kyrkan,
sammankomsten är slutad», och gällde
detta upprop catechumini (de odöpta
eller de som undergingo kyrkopligt och
voro botgörande). Andra gången skedde
samma upprop efter
nattvardsceremoniernas slut, då det gällde de s. k.
fideles (trogna, i kyrkans sköte
upptagne), hvilka egde rättighet att öfvervara
dessa ceremonier, och tillkännagafs
derigenom för dem, att nu vore hela
gudstjensten fullbordad, och att de kunde
aflägsna sig. Jfr. Ite missa est.
(De Christnas Antiquiteter af Haug.
Öfvers. Strengnäs, 1813.)
Missa Papæ Marcelli. (Lat.) Se Palestrina.
Missa pro defunctis. (Lat.) Själamessa. Se Requiem.
Missa Solemnis eller Solennis. (Lat.)
En vid catholska gudstjensten för
festdagar bestämd messa, som, jemte de i
den vanliga messan förekommande hymner, äfven upptar: Offertorium; O
Salutaris hostia och Domine salve
fac regem (s. d.).
Missale. (Lat.) a) Benämning på alla
de vid catholska gudstjensten brukliga,
af påfven Gregorius fastställda, sånger,
b) Boken hvari dessa sånger finnas
upptagne.
Misterioso. (It.) Hemlighetsfullt.
Mitcehll, Alexander. Tonsättare;
infödd Engländare, blind; vistas sedan
1850 i Tyskland; comp. operan »Die
treuen Bruder».
Mittermayer, Georg. Sedan 1805
Hofsångare vid Churfursten Max Joseph’s
hof, sedermera engagerad som
baritonist vid hoftheatern i München
och derstädes, under en tidrymd af 28
år, publikens gunstling; f. i Bayern
1783; † 1858 i München som aktad
sånglärare.
Mittermayer, Eduard. Violinvirtuos;
f. 1814; elev vid conservatoiren i
Paris; † 1857 som Prof. vid
conservatoiren i München.
Mitzler, sedermera Mitzler von Kolof, Lorenz Christoph.
Musikskriftställare och tonsättare; f. 1711 i
Hildesheim ; privatdocent i Leipzig, der han
läste collegier öfver mathematik, philosophi och musik. Instiftade 1738,
tillsammans med grefve Lucchesini och
kapellmästaren Bümler, ett corresponderande musikvetenskapligt sällskap, hvars
secreterare han blef; utgaf sin
periodiska skrift: »Neu eröffnete musikalische
Bibliothek, oder gründliche Nachricht
nebst unpartheyischen Urtheil von
musikalischen Schriften und Büchern» etc.
(Leipzig, 1738—54) i 4 band;
»Anfangsgründe des Generalbasses, nach
mathematischen Grundsätzen erläutert etc.»
m. m.; blef 1747 Medicinae Doctor i
Erfurt; kom derefter till Warschau,
der han upphöjdes i adligt stånd, samt
utnämndes till Hof-Råd;, kongl. Polsk
Lif-Medikus och Historiograph; † 1778.
Kort förut hade han i Warschau anlagt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
