Musik-Lexikon / 306 (1864) Author: Johan Leonard Höijer - Tema: Reference, Music Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Motett - Motiv - Moto - Moto precedente - Moto primo - Motus - Mozart, Wolfgang Amadeus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den andliga solo-cantaten gifva Motettens
namn.

Motiv. Den i en comp. för
tillfället rådande hufvudtanken. Hvarje
inom ett tonstycke förekommande
egendomligt framstående tonfigur. Grupp
af 2, 3 eller flera toner, utgörande det
ämne hvaraf rhytmen, och derefter
satsen bildas.

Moto. (It.) Se Mosso.

Moto precedente. (It.) Detsamma
sorn L’istesso tempo.

Moto primo. (It.) Samma
rörelsegrad som tempobeteckningen vid
styckets början angifver.


Motus. (Lat.) Rörelse. Ord, som
afser stämmornas fortskridande relativt
till hvarandra. Gå stämmorna parallelt,
uppstår a) Parallel-rörelsen (Lat.
Motus rectus); gå de åt motsatt håll
uppstår b) Mot-rörelsen (Lat. Motus
contrarius); qvarligger någon stämma,
under det en annan stiger eller faller,
uppstår c) Sido-rörelsen (Lat. Motus
obliquus).

Mozart, Wolfgang Amadeus,
eller rättare Johannes Chrysostomus
Wolfgang Gottlieb. En bland de främste bland
tonkonstens mest begåfvade snillen; f. i
Salzburg 27/1 1756. Fadren (se nedan
Mozart, Leopold), som med glädje
märkte barnets ovanligt tidigt gryende
anlag och böjelse för musik, lät det,
knappt hunnet 4 år, börja med
clavérspelning; 2:ne år derefter kunde
han sätta violinen i gossens hand. Från
denna tid lät fadren honom, tillika med
äldre systern (se nedan Mozart,
Maria Anna) uppträda på concerter i
München och i Wien, der Wolfgang Amadeus,
såväl för sitt orgel- och clavérspel,
som för sina productioner på violin,
satte åhörarne i förvåning. Hans fria
clavérfantasier öfver uppgifna themata,
likasom hans compositioner, fästade
snart allmänna uppmärksamheten, och
vid hofvet i Wien blef han kejsarinnan
Maria Theresias gunstling. I
Paris skref han redan sonater för clavér
med violinaccompagnement, och i
London (1764—65) skref han sin första
symphoni. Efter en vidsträcktare konstresa
återvände familjen till Salzburg, der
Wolfgang Amadeus fick tillfälle att egna
sig åt de högre compositionsstudierna.
1768 var familjen åter i Wien, der den
unge Mozart, på kejsar Josephs uppdrag,
componerade Buffaoperan »La finta
Semplice», hvilken erhöll Hasse’s och
Metastasio’s bifall. Den blef dock, till
följe af åtskillga intriger, icke gifven.
Efter sin återkomst till Salzburg
utnämndes Wolfgang Amadeus till
concertmästare derstädes med en lön af 400
Gulden. Följande året se vi fadren
och sonen i Italien, der den sednare
i Milano erhöll uppdrag att, för den
instundande säsongen componera
»Mitridate, Rè di Ponto»; denna opera
gafs 1770 och rönte oerhördt bifall.
I Rom bevistade Mozart i Sixtinska
kapellet uppförandet af Allegri’s
»Miserere». Detta tonverk som, vid påföljd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>