Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Muserna - Musette - Musica da camera - Musica di chiesa - Musica piana. Musica mensurata. (Lat.) Se Mensuralmusik. - Musico - Musicus ex professo - Musik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sånggudinnor. Hos Egyptierna höllos
de för döttrar af Uranos, och deras
antal var 7, efter Hermeslyrans 7
strängar. Grekerna höllo dem för att vara
döttrar af Jupiter och Mnemosyne, och
deras antal var hos dem 9, efter den
9-strängade orpheilyran. Apollo
anförde deras chörer, deraf han kallades
Musagetes. De vistades på bergen
Pindus, Helikon och Parnassus, vid
källorna Aganippe och Castalia. Deras
favoritsysselsättningar voro sången och
dansen. Ej långt från Olympens spets
stod deras palats, bredvid Gracernas
och Himero’s. De benämnas: Clio,
hvilken ansågs som Historiens gudinna;
Calliope, hjeltediktens; Melpomene,
tragediens; Thalia, komediens;
Polyhymnia, vältalighetens; Urania,
stjernkunskapens; Euterpe, flöjtens;
Terpsichore, dansens och Erato,
kärlekssångernas gudinna.
Musette. (Fr.) Mindre säckpipa.
Äfven landtlig dans, hvars melodi i 6/8
eller 3/8 takt gick i måttligt hastigt
tempo; basen bestod af en enda, än
på toniken än på dominanten
uthållen ton.
Musica da Camera. (It.) Kammarmusik.
Musica di chiesa. (It.) Kyrkomusik.
Musica plana. Musica mensurata. (Lat.) Se Mensuralmusik.
Musici. (It.) Musiker; benämning som Italienarne gifva castrater.
Musiens ex professo. (Lat.) Tonkonstnär till yrket.
<b>Musik. Tonkonst. Hos Grekerna:
gemensam benämning på alla sånggdinnornas
(Musernas) Vetenskaper och Konster.
Numera antyder detta ord:
konsten att genom tonföljder, ordnade
till ett helt efter harmoniska och
rhytmiska lagar, väcka tanke och känsla
för mottagning af det i dessa toner sig
uppenbarande sköna. Tonkonsten talar
omedelbart till känslan, utan att,
såsom poesien, eller som någon af de
bildande konsterna taga i anspråk förut
i ämnet vunna insigter. Musikens sena
mognad såsom Konst, under det hon
såsom Vetenskap långt förut var
grundad, kom deraf, att hennes, på
naturlagar hvilande materiel (tonerna),
måste, innan hon kunde framstå såsom
sjelfständig konstprodukt, först vinnas
genom vetenskapens bemedling. Likaså
dunkla berättelserna äro om musikens
uppfinnare, likaså dunkla äro sägnerna
om denna Konsts odling hos de äldsta
folkslagen. Det tro vi oss dock känna,
att musiken hos dem företrädesvis
begagnades vid religiösa ceremonier.
Mystiskt underbara äro folksagorna om
Hinduernas äldsta Musik. Af
Chinesernas, enligt traditionen höga
bildningsgrad i tonkonsten, träffas numera
intet spår. Båda dessa nationers scalor
afvika Betydligt från våra scalor och
deras musik, liksom deras instrumenter
(Trumpet, Trumma, Klockspel,
Cymbaler), äro bullrande och föga
melodiska. Af Egyptiernas Musik har
intet minnesmärke kommit till vår tid;
endast af deras instrumenter har man
i Osymandia’s (2000 f. Chr.) förmodade
graf i Thebe, funnit afbildningar,
hvaribland Harpan synes till formen temligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
