Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Musik - Musikakademi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och dess rykte utbredde sig i 15:de
och 16:de seklerna öfver hela Europa,
Dufay, Ockenheim, Goudimel,
(Palestrinas lärare), Willaert, som
stiftade Venetianska skolan jemte
Orlandus Lassus, bidrogo hufvudsakligen
att, under denna tid, väcka sinnet för
den högre tonkonsten, I Italien
grundades deri rena nybildade kyrkostilen af
Palestrina. De skolor som här uppstodo
voro: Romerska och Bolognesiska
(Allegri, Bai, Carissimi, Colonna),
förnämligast karakteriserande sig genom
storheten i stil; Venetianska och
Lombardiska (Lotti, Marcello),
— genom kraftig colorit; Neapolitanska
(Scarlatti, Porpora, Durante, Leo,
Jomelli, Sacchini), — genom liflighet,
behag och sanning i uttrycket;
Florentinska, (Emilio de cavalieri,
Viadana, Monteverde), — slutande sig
till de förstnämnda, alla troget
följande den stränga stilens reglor, med
bibehållande af behag och uttryck. I
Tyskland fullkomnades kyrkostilen
genom Händel, Seb. Bach, Vogler;
operamusiken reformerades af Gluck,
och fick sin fulländning genom
Mozart, som, jemte Haydn och
Beethoven, gaf symphonien och violquartetten
den fullkomlighet de nu ega. Musikens
elementer äro Melodi, Harmoni
och Rhytm. Ur vetenskaplig
synpunkt sönderfaller Musiken i theori och
praktik. Theorien omfattar
Akustiken, Canoniken, Grammatiken,
Harmoniläran, Compositionsläran
och Esthetiken. Praktiken omfattar
Compositioner, och läran om
utförandet af musik (executionen). Betraktad
med afseende på verktygen, indelas
Musiken, i Vocal- och
Instrumentalmusik. Utförd af endast
blåsinstrumenter, kallas hon Harmonimusik.
Efter olika stilar indelas Musiken i
Andlig och Verldslig-, till den förra
räknas all musik för kyrkan, samt
oratoriet, motetten m. m.; till den
sednare: Opera- Concert- Kammar-
Militär- Dans- och Folkmusik,
(till hvilken sistnämnda stil folkvisan
hänföres). Efter de länder, der
Musikens anda hos nationernas
individualitet företrädesvis uppenbarar sig
olika, indelas Musiken i Italiensk,
Tysk och Fransk Musik, såsom
hvar för sig röjande framstående
karakteristiska skiljaktigheter.
Musikakademi. Hvarje,
hufvudsakligen på Statens bekostnad,
constituerad, af tonkonstnärer och musikvänner
bestående förening, som har till
uppgift tonkonstens befrämjande och
fullkomning, dels genom uppförandet af
större mästerverk, dels genom
undervisnings meddelande i alla Konstens
grenar. Den äldsta Musikakademi är
Acad. Filarmonica i Bologna,
stiftad 1633. Vidare må nämnas
Musikaliska Akademien i Stockholm (s. d.);
Musikakademien i London, stiftad 1721
af 22 hertigar och grefvar; det af
Henry Needler 1710 grundade Society of
ancient Music, samt Akademierna i
Neapel (Liceo Filarmonico), Rom,
Milano, Berlin (Sångakadmien,
grundad 1789 af Fasch), Dresden m. fl.
städer. Särdeles hög rang intager
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
