Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Panny, Joseph - Panofka, Heinrich - Pauseron, Auguste Mathieu - Pantalon - Pape, Ernst F. - Pape, Ludwig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kallades till Christiania som musikdirektör;
qvarblef der några år; † vansinnig i
Mainz 1838; comp. messor;
stråkquartetter; sånger etc.
Panofka, Heinrich. Fransk
sånglärare; led. af Svenska musik. akad.;
f. i Breslau 1808; uppträdde vid 10
års ålder offentligt som violinspelare;
juris studiosus 1824 i Breslau; reste
derefter till Wien, der han tog lectioner
af Mayseder i violinspelning, och
uppträdde äfven deri offentligt med
framgång; utgaf i Berlin sina första
compositioner samt blef, tillsammans
med Prof. Marx, medarbetare i en af
denne redigerad musiktidning; gjorde
1832 en konstresa genom Tyskland;
besökte derunder Dresden, Prag, Wien;
är sedan 1835 bosatt i Paris som
sånglärare samt musikskriftställare. Hans
arbete: »l’Art de Chanter, Theorie et
Pratique», op. 81, har rönt de
fördelaktigaste omdömen af
Pariserconservatoirens och kejserlige musikakademiens
förnämste lärare, äfvensom af Fétis,
Tamburini etc. Comp. violinetuder och
fantasier m. m. i den moderna stilen.
Pauseron, Auguste Mathieu.
Tonsättare; f. i Paris 1795; vann flera pris
som elev vid conservatoiren, hvaribland
det stora priset för en cantat
»Herminie»; studerade contrapunkten för
Pater Mattei i Bologna; utnämndes
1817 till honorarie kapellm. hos furst
Esterhazy i Eisenstadt; anställdes 1824
som sånglärare vid conservatoiren i Paris;
blef 1829 Halévy’s efterträdare som
accompagnatör vid Italienska operan; †
1859. Comp. några mindre komiska
operor, samt en betydlig samling
romancer, deribland må nämnas: »Songe
de Tartini», med obligat violin. Hans
»Méthode de vocalisation» utkom 1839,
och hans Lärobok i praktisk Harmoni
och Modulation blef antagen till
begagnande vid conservatoiren i Paris.
Pantalon eller Pantaleon. Ur bruk
kommet stränginstrument; egenteligen
ett förbättradt och utvidgadt
hackbrädinstrument, försedt med både stål- och
sensträngar; gjordes kändt i Stockholm
på 1780-talet af en Tysk
kammarmusikus med namnet Noëlli, och blef så
omtyckt, att en hofkapellist sändes
utrikes, för att såväl till Stockholm hemta
ett dylikt, som ock att »under tiden
uppöfva sig på detsamma". Spelades
både med fingrarna (medelst knäppning)
och med hammare af trä. Med
Pantalon förstods för längre tid tillbaka
sådana clavériristrumenter, hvilkas
hammare anslogo strängarna ofvan ifrån,
eller sådana, hvilkas flygelformiga
kroppar voro upprättstående. Namnet
Pantalon gafs äfven åt sådana
clavérinstrumenter, hvilkas strängar anslogos af
obelädrade kammare, emedan den klang
deraf uppstod, liknade klangen af
förstnämnde instrument.
Pape, Ernst F. Tysk musiker;
medföljde (omkring 1706) Riks-Rådet
grefve Arvid Horn från Tyskland, och blef
anställd som waldhornist vid kongl.
hofkapellet i Stockholm; erhöll
sedermera orgelnistplatsen i Westerås, samt
utnämndes till Rector Musices derstädes.
Pape, Ludwig. Tonsättare; f. i
Lübeck 1809; violoncellist vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
