- Project Runeberg -  Musik-Lexikon /
366

(1864) [MARC] Author: Johan Leonard Höijer - Tema: Reference, Music
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pierson, Henry Hugh - Pietoso - Piffaro - Pifferari - Pincé - Pipstock - Pipverk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Beethoven’s Studien im Generalbass
etc.»

Pietoso. (It.) Mildt; fromt.

Piffaro, äfven kallad Schweitzer-
eller Fältpipa. Blåsinstrument af trä,
snarlikt piccoloflöjten; består
allmännast af ett enda stycke, utan klaffar
men med tonhål; tonomfång d’-d’’, med
uteslutande af diss och b; begagnas
vid marscher såsom accomp. till
trumman.

Pifferari. Säckpipblåsare. Italienska
herdar, hvilka adventstiden komma
invandrande från Abruzzerna till Rom,
att der, framför någon mariebild,
under sång och pipblåsande tillbedja.
Deras föredrag bestå mestadels af
choralartade satser med mellan- och
efterspel.

Pincé. Fransk benämning på
Mordent (s. d.)

Pipstock. Se Pipverk.

Pipverk. Kallas i orgeln den
afdelning, som utgöres af de olika
trä- eller metallpipor, hvilkas byggnad, längd
och mensur rätta sig efter det registers
klangfärg och tonområde de skola ega.
Piporna hafva sin plats på en s. k.
Pipstock, en tjock, öfverst på
väderlådan befintlig, och efter denna låda noga
afpassad ekplanka, hvarå, uti hål,
motsvarande väderlådans, en eller flera
stämmors pipor stå insatte. Emellan
pipstocken och väderlådan ligga
Parallelerna (s. d.). Piporna indelas i
Flöjtverks- eller Labialverks och
Rörverkspipor. Flöjtpipans Kropp
(sjelfva pipan ofvan foten) är
förfärdigad dels af trä, dels af s. k. orgeltenn,
samt till formen antingen cylindrisk,
käggelformig eller fyrsidig; pipans fot utgöres
af den i pipstocken stående, nedre,
spetsiga delen af pipan. Den
metallskifva eller träklots, som i form af ett
cirkelsegment ligger mellan foten och
kroppen, kallas Kärna. Underlabium
kallas den å fotens öfre del, omedelbart
under kärnan gjorda fördjupningen.
Öfverlabium är en dylik fördjupning
å nedra delen af kroppen.
Uppskärning kallas den rektangelformiga
öppningen mellan öfver- och underlabiurn.
Den, mellan underlabiet och kärnan
befintliga, springa, hvarigenom det från
pipans fot kommande vädret
utströmmar, för att bryta sig mot öfverlabiet,
har namn af Kärnspalt. Skägg
kallas de små, halfcirkelformiga blad,
hvilka på labialpipor af trång mensur äro
fastlödda på båda sidor om
uppskärningen, och tjena till att bibringa
pipan ett lättare angifvande af tonen.
Principal, Octava, Mixtur,
Fugara, Flauto, Violon, Gedacht
m. fl.,
äro namn på flöjtverksstämmor. Tonen
i dessa pipor bildas sålunda: Det i
Väderkistan, från belgorna inpressade,
vädret, strömmar genom cancellventilen in
i väderlådans canceller, derifrån det,
genom den utdragna parallelens hål, får
ingång till pipans fot, bryter sig
derefter vid kärnspalten mot öfverlabium i
2:ne delar, hvaraf den ena delen löper
ur pipan genom uppskärningen, och den
andra delen fortsätter sin gång uti
pipan och åstadkommer en skakning af
den derinnom befintliga luftkolonnen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:34:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/muslex/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free