Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pronomos - Propiac, C. J. F. G. de - Proportion - Prosa - Proslambanomenos - Prosodi - Prospekt - Prosthesis - Pruchner, D. - Prudent, Emil - Prume, François - Prume, François J. - Psalmodikon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lefde i 2:dra eller 3:dje seklet f. Chr.;
stod hos sina landsmän i så stort
anseende, att honom restes en ärestod,
på samma gång en lika ära vederfors
Epaminondas.
Propiac, C. J. F. G. de.
Skriftställare och tonsättare; f. omkring 1760
i Burgund; emigrerade 1791 och
tjenade under prinsen af Condé; † 1823
som Archivarie i Seinedeparteméntet.
Skrifvit romaner; öfversättningar; flera
komiska operor, hvilka från 1787 till
1790 gåfvos i Paris,
Proportion. Förhållande;
bestämningen af 2:ne olika tonhöjder efter de
tongifvande kropparnas storlek, eller
efter antalet af deras toners vibrationer
inom en bestämd tid. Proportionen af
den rena quinten t. ex.: är 3 : 2;
d. v. s.: om grundtonens sträng delas i
3 lika delar, så ange 2:ne af dessa
den rena quinten. Eller: säger man
att rena quintens proportion är 2 : 3,
så förstås dermed, att grundtonen gör
2 svängningar på samma tid som rena
quinten gör 3. Stora secunden c—d,
t. ex., säges ega proportionen 9 : 8;
d. v. s.: delas grundtonens sträng (här
c) i 9 delar, så ange 8 af dessa
delar stora secunden (här d). Octavens
proportion är 2 : 1; quintens 3 : 2;
quartens 4 : 3; stora terzens 4 : 5 lilla
terzens 5 : 6 o. s. v.
Prosa. Se Sequenz.
Proslambanomenos. (Gr.) I
Grekernas tonsystem: tonen A eller den
s. k. »bifogade» tonen.
Prosodi. Af Gr. προς (till) och
ωδη (sång) — till sången hörande.
Läran om stafvelsernas accentuation
eller tonvigt.
Prospekt. Se Façad.
Prosthesis. Se Tempus vacuum.
Pruchner, D. Pianist; elev af Liszt;
sedan 1858 lärare vid musikskolan i
Stuttgart.
Prudent, Emil. Pianovirtuos; f.
omkring 1820 i Angoulême; erhöll sin
musikbildning vid conservatoiren i
Paris; † derstädes 1863. Skrifvit
salongscompositioner i den moderna stilen.
Prume, François. Violinvirtuos; f.
1816 i Stavelot i Belgien, der hans
fader var anställd som orgelnist;
uppträdde redan vid 6 års ålder som
violinspelare; ingick sedermera som
elev vid conservatoiren i Liége
erhöll plats dersammastädes vid 16 års
ålder som Prof. i violinspelning; har
på sina konstresor besökt Stockholm
2:ne gånger; † i Liége 1849. Bland
hans compositioner må nämnas: etuder
för violin; »Melancholie» —
violincomposition, bestående af ett thema
med variationer, och som vunnit stor
popularitet. Hans spel var den
fulländade mästarens.
Prume, François J. Violinist hos
konungen af Belgien; brorson till den
förre; elev af Leonard; har i Europas
förnämsta hufvudstäder grundlagt sitt
konstnärsrykte; uppträdde i Stockholm
1863.
Psalmodikon. En monochord,
hvarpå medelst stråke spelas
psalmmelodier, till ledning för dessa melodiers
inöfvande. Namnet Psalmodikon
tilldelades detta instrument af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
