Print (PDF) - On this page / på denna sida - Psaltare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
QUART DE SOUP1R
384
QUII^TÅDENA
följden af dur- eller molltonarternas
foretecken, eller af dessa tonarters huf .
vudtoner, slutande sig med den tonarts
foretecken eller hufvudton, derifrån man
utgick. T. ex.: c-f-b-ess-ass-dess-gess
o. s. v. eller fiss-h-e-a-d-g-c.
Quart de soupir. (Fr») T*¥-dels paus.
Quarta toni eller modL (Lat.)
Detsamma som underdominant.
tyll art ett. Instrumental composition
för 4 sjelfständiga stämmor, strängt
hållen i sonatform. Violquartetten (l :sta
och 2:dra violin, alt och violoncell) utgör
grundvalen för den harmoniska satsen.
Haydn, Mozart, Beethoven, Onslow äro
de yppersta tonsättare i denna genre.
Fyrstämniig sångcomposition, äfven
kallad Vocalquartett, t. ex. för 4
mansröster. I soloquartetten* är hvarje
stämma enkelt besatt; d. v. s. att hvarje
stämma här utföres af blott en person: i
dubbelquartetten är hvarje stämma
dubbelt besatt.
Qnartfagott. Se Fagott
Qaartsextaccord. Terzquintaccordets
2:dra förvexling, som inträffar, då
sistnämnde accords quint tages till
grundton; besiffras med £.
tynas!. (Lat.) Likasom.
Qnatridnlam. (Lat.) Benämning på
ett 4-stämmigt tonstycke för
harmonimusik.
(luainor. (Lat.) Detsamma som
Quar-tett.
* Qneisser, C. T. Basunvirtuos; f.
i Döben 1800; egde färdighet på
alla brukliga instrumenter; valdes
1830 till direktör för Leipziger
com-munalgardets båda musikcorpser;
deltog i bildandet och ledningen af
con-certföreningen »Euterpev; -j- 1846.
Quieto. (It.) Lugnt; stilla,
ftuint (Af Lat. ordet Quintus, sota
betyder den femte). Benämning på
den 5:te diatoniska tonen i scalan. Ett
intervall, omfattande 5 diatoniska steg;
t. ex.: c-g (c d e f g), bildande
3 hela och £ tonsteg. Quinten är
antingen ren (c-g), och i sådan egenskap
fullkomligt consonerande; eller är
Quinten förminskad (c-gess) eller
öfversti-gande (c-giss) - i båda sednare
fallen dissonerande; kallas äfven
Dominant. Första eller e-strängen på
violin (Se E-sir äng).
ftuintsextaccord. Andra
ömvändningen eller förvexlingen af
septim-accordet, som inträffar då sistnämnde
accords 3 tages till grundton; besiffras
med
Accordets upplösning. Se Upplösning.
Quinta eller Quintflöjt. Öppet
flöjtregister i orgeln af 12, 6, 3 och
l £ fots ton, och deri hvarje pipa
anger motsvarande tangents quiiit.
ftuintademi eller Quintatön. Half-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
