Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schunke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SDE6HOSO
440
SEDLAZEK
Journal, har han samlat och utgifvit
under följande titlar: vCritique et lit-«
terature musieale» (Paris, Amyot, 1850:
deuxiéme serie, Paris, L. Hachette,
1859); "L’Art Ancien et möderne;
nouveaux mélariges de critique et de
litteratur e nmsieales» (Paris, Garnier
fréres, 1854); aL’Année musioale, 0u
revue annuelle des théåtres lyriques et
des eoneerts» (Paris, 1860-1863, 4
volumer); »Le Chevalier Sartir»
(Paris, 1857) - ett slags musikalisk
roman.
Sdegnoso. (It.) Trottsigt; uppbragt.
Se bisogtia d. c. dal sot BO. (It.)
Betyder: I fall det anses behöfligt,
tages om från början, från tecknet (det
vill säga från det ställe der tecknet
S£ står).
Secehi, Antonio. Prof. i sång vid
conservatoriet, samt sedermera vid
Colle-giet 5?San Filippos? i Milano; f. 1761
i Concorezzo; .{. 1833. Secehi egde
anseende som en bland Italiens
yppersta sånglärare.
Se c co. (It.) Hårdt, kort anslag.
Scchtén Simon. Tonsättare och
mu-siktheoretiker, l :ste orgelnist vid
kejserliga Hofkapellet i Wien; Prof. i harmoni
vid musikconservatoriet i samma stad
sedan 1824; f. i Friedberg i Böhmen 1788.
Utgifvit: Marpurg^s ^Abhandlung von
der Fuge, neu hearbeitet, mit erlau^
ternden Anmerkungen und Beispielen»
(Wien, 2 Folioband); »Die Grundsätze
der musikalischen Komposition^ (3
Band, Leipzig, 1853-54). Skrifvit
stråkquartetter; kyrkocompositioner;
or-gelsiycken i stränga stilen etc.
Seckendorf, Carl Siegmuoå, Freiherj
von. Preussiskt sändebud i Bayern; f*
1744; god violin- och clavérspejare
samt talangfull tonsättare; .{. i Arts*
pac h/ 1795. Comp. sångrsåmliagar,
utgifna i Weimar 1779-82j har äfven
gjort sig känd som skald och
skriftställare.
Second-dessus. (Fr.) Andra
sopranstämman.
Seconda rolta. (It.) Se Prima
välta.
Secondo. Se Primo.
Seennd. (Af Lat. ordet Secundus,
som betyder den andre). Intervall,
omfattande 2:ne diatoniska tonsteg, t.
ex.: c-d. Secunden kan vara stor
(c-d), eller liten (c-dess), eller
öf-verstigande (c-diss).
Secundaceord. Septimaccordets tredje
för vexling, som inträffar då sistnämnde
accords 7 tages till grundton; besiffras
med 2.
Accordets upplösning. Se [-Upplösning.-] {+Upplös-
ning.+}
Sedlaiek, J. Flöjtvirtuos; f. i
Schlesien 1789; var först skräddaregesäli
och amatör på flöjt; kom så till Wien,
der han skaffade sig god undervisning
på instrumentet. Efter någon tid
upphörde han med skräddareyrket, tog
anställning i en orchester, och blef kort
derefter känd sxrm virtuos; vistades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
