- Project Runeberg -  Musik-Lexikon /
452

(1864) [MARC] Author: Johan Leonard Höijer - Tema: Reference, Music
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Seeger ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

SEPTIMOJLE

452

SERENAD

Det dissonerande aceord som bildas af
grundtonen, dess 3, 5 och 7; besiffras
med 7, Allt eftej som Septiman, är
stor eller liten kallas Septimaaceordet
Stort a) eller Litet b); är 3 liten,
5 och 7 förminskade, kallas
Septim-accordet Förminskadt c).

I likhet med Terzquintaccordet kan
Sep-timaccordet undergå förvexlingar. Se
Quintsetct- Terzquartsext- och
Se-cundaccord. Septimaccordets
upplösning. Se Upplösning. Lilla
Septim-accordet på tonartens dominant kallas
särskildt Dominerande Septimaccord
eller Hufvudseptimaccord, emedan
det innehåller 3:ne de väsendtligaste
toner inom tonarten, näml.
Dominanten, Underdominanten och
Inledningstonen. I nyssanförda exempel b), som
tillhör F-tonarten, är c dominant, b
underdominant och e inledningston.
Dominerande Septimaccordet har i sin
ursprungliga gestalt hufvudljudet till
grundton, hvilket icke är förhållandet
med förminskade Septimaccordet (s. d.).

Septimole eller Septole. (It.) Grupp
af 7 noter eller tiddelar, hvilka skola
utföras på samma tid som 4 delar af
samma slag; öfyerskrifves med -*J\

Septnonaccord. Se Nonaccord.

Septuor. Se Septett,

Seqneni. Följd af likformiga
harmonier eller af melodiska .figurer.
Benämning i Catholska gudstjensten, på
den hymn eller sång, som sjunges, dels
under det presten vid altaret inviger
monstransen, dels emellan läsningen af
Episteln eller Evangeliet, i hvilket
sistnämnde fall sången kallas Prosa.

Serato, Maria. Europeiskt ryktbar
violinspelerska; f. 1841 i Castel Franco
nära Venedig; erhöll redan i sitt 7:de
år undervisning i violinspelning; har
i Europas förnämsta hufvudstäder åhörts
med största bifall; besökte Stockholm
flera gånger, sednast 1863, då hon
uppträdde på kongl, theatern. Af
konung Victor Emanuel har hon erhållit
diplom såsom led. af kongl.
Hofkapellet i Turin, samt tillika blifvit
deco-rerad med en hedersmedalj eller
Orden. Hon är sedan; några år
tillbaka gift med en sin landsman,
kapi-ten Giuseppe Nichetti, som för
opposition mot Österrikiska väldet varit
hållen i fängelse på Spielberg, och, sedan
han lyckats rymma derifrån, med
Ga-ribaldi gjort expeditionen till Sicilien,
der han, efter erhållna trenne sår,
upphöjdes till den grad i arméen han nu
innehar.

Serenad. Musik för sång eller
instrumenter, ämnad att utföras i
aftonstunden eller senare, utanför någon
persons fönster. Serenaden har
småningom utbildat sig till en mera utvidgad
konstform, och sålunda gifvit namn åt
vissa, för flera instrumenter skrifna,
concerterande tonstycken; hvilka bestå
i en följd af olikartade sätter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:34:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/muslex/0452.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free