Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skalmeja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SKALMEJA
460
SKJÖLDEBRAND
vänliga tjäll och sina leende omgifningar,
under det mina tankar bodde på
Lycksalighetens Ö och edra började sina
morg|nfärder i Tondiktningens herrliga
rymder .... min tacksamhets föremål
stå, i detta ögonblick liksom i otaliga
andra, alla sammanfattade för min syn:
alla mina glada sommarvistelser i en
oförgätlig födelsebygd på det vackra
Stråisnäs, hos den ädle Tonsättare,
genom, hvilken Stjernsången blifvit
Folksång ... –» Sjögréeu har äfven
componerat en, i Stockholm på Huldbergs förlag
utgifven, och för mansröster
4-stäm-migt satt: v Folkhymn 1860, melodi af
Carl Sjögréen, till ord af C. A. We>
terbergh»; äfven lär han skrifvit några
studentsånger.
Skalmeja. (Fr. Chalumeau.)
Gammalt oboelikt blåsinstrument af
buxbom, hvarpå landtfolk och herdar i
Schweitz och i Tyrolen blåsa sina
na-tionalmelodier. Användes förr vid
Svenska fältmusiken, men kom ur bruk
efter Carl XlLs död.
Skjöldebrand, Erik. Embetsmän,
litteratör; f. 1722 i Köping, der fadren,
Fredr- Bränder, var Kådman; adlades
med namnet Skjöldebrand 1767, sedan
han tillbragt flera år i Algier som
con-sul, och derunder gjort stora
insamlingar i Naturalhistorien och i
Antiquiteter na; ledamot af vitterhets-,
historie-och antiquitets-akademien samt af
musikaliska akademien; -J- i Stockholm
1814 efter att hafva varit blind i 15
år. Författat tragedierna »Cleopatra»,
»Habor och Signild» samt »Aslög»;
Afhandling om det sublima i litteraturen
(1792) m. m. Componerat melodien
till Choralen N:o 360 i Haeffner’s
Cho-ralbok (1820).
Skjöldebrand, Anders Fredrik.
General, Statsman; f. i Algier 1757, son
till den förre; visade tidigt anlag för
musik, poesi och målning, i hvilken
sednare konst han lyckades bäst i
sjö-målniugar, hvarföre han af Sergel
kollades »en djefvul i vatten». I
Skjöl-debrands utgifna arbete: »Description
des Cataractes et du Canal de
Troll-hätta, avec gravures», äro flera
plan-cher af honom sjelf graverade, och alla
ritade. Skjöldebrand blef student i
Upsala 1771; tog privata lectioner af
Abbé Vogler i composition;
utnämndes till Statsråd 1815; upphöjdes
derefter i friherrligt stånd; K. o. C. af
K. M. O. och general af Infanteriet
1817; en af Eikets Herrar och Preses
i musikaliska akademien under en
oafbruten följd af 18 år: En af de
Aderton i Svenska Akademien; Prseses r k.
Vet. Akad. och förste direktör vid Kongl.
Maj:ts hof kapell och spektakler; f i
Stockholm af cholera 1834. Då Ling
1835 i Svenska Akademien uppläst
sitt minnestal öfver Skjöldebrand,
yttrade Geijer i sitt svar derpå om denne
sednare: »Ät Äran, Fäderneslandet,
Vitterheten och Konsterna egnade
denne ädle man sin starka själs eld
och kärlek». Fullständig förteckning
öfver Skjöldebrands talrika
vetenskapliga arbeten finnes intagen i Biogr.
Lex. öfver namnkunnige Svenske män,
(Upsala »1847). Bland Skjöldebrand*
compositioner må nämnas: musiken till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
