Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stradella ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
STAMSLITS
486
STÖPEJL
befintlig, skjutbar propp, efter en på
pipkroppen anbringad graderad scala,
angifva hela ch röra a tiska tonföljden. En
uti metaBplpdrha befintlig
messings-tunga anger tonen vid an blåsandet.
Ståmslits. Se PipverJe.
Stimsfock. Den del af ett
sträng-instrument, hvarest de skruf var äro
anbringade, hvilka tjena att stämma
strängarna.
Släm-ton. Den ton, som allmänt
antagits såsom norm för alla brukliga
instrumenters stämböjd. Denna ton är
ä7 Olika orchestrar hafva för denna
stam-ton olika stämhöjder; sålunda gör
stora operaorchesterns i Paris stämton:
431 - Italienska operaorchesterns
derstädes: 424 - Berlinertheaterns: 437
svängningar i secunden.
Sfindchen. (T.) Se Serenad.
Stöckl-Heinefetter. Sångerska;
syster till Sabina Heinefetter (s. d.); -j- i
Wien på ett dårhus 1857.
Stölzel eller Stölzl,’Gottfried
Heinrich. Produktiv tonsättare; f. i
Grun-städtel i Sachsiska Erzgebirge 1690;
student i Leipzig 1707; afbröt efter
3:ne år sina theologiska studier för att
odeladt egna sig åt tonkonsten;
uppehöll sig 2:ne år i Breslau som
musiklärare; besökte Italien 1713; vistades
derefter 3: ne år i Prag, sysselsatt med
operacompositioner; f 1749 som
Hof-kapellm. i Götha. Endast ett af sina
arbeten har han låtit trycka, och detta
endast i 100 exemplar, hvilka han
utdelade till sina vänner. Detta verk
betitlade han: »Pr akt i sch er Beweis, wie
aus einem, nach dem wahren
Funda-ménte solcher Noten-Ktinsteleien
ge-setzten öanone perpetuo in
$yp0-diapente quatuor vocwn> viel und
mancherlei, theils an Melodie, theils
an H ar m ön ie unterschiedene Canones
pérpetui zu machen seyen etc.» Af
hans öfriga verk må anföras: En
afhandling öfver Eecitativ och öfver
Grekernas musik, samt en
Compositions-lära, och en lära i contrapunkten. Mera
operor, hvaribland »Orion», hvars text
han sjelf sammansatt; oratorierna:
»Jesus patiens1? och flCaino»; kyrko-
kammar och concertcompositiorier.
Stopel, P. D. Christoph. Pianist och
musikskriftställare; f. i
Oberhelderun-gen 1794; höll musikföreläsningar i
Berlin, och utgaf derstädes
>/Grund-ziige des Geschichte der modemen
Musik» (i chronologiska tabeller, 1822);
reste på regeringens bekostnad till
London, att der inhämta Logierska
systemet, för att införa detsamma i
Tyskland. På regeringens uppdrag
bildade han ett musikinstitut i Berlin
efter nämnde system, men lät dervid
komma sig åtskilliga misstag till last,
hvilket hade till följd att Logier sjelf
måste tillkallas att iordningställa det
felaktiga; utgaf i Frankfurt a. M.
»All-gemeine Musikalischer Anzeiger»;
erhöll 1827 Philosophiska
Doctorsdiplo-met från universitetet i Erlangen;
uppsatte i Munchen »Miinchener
Musik-zeitung». Det institut han, efter
Lo-gier’s method, inrättade i Paris 1829,
hade föga framgång; blef i nämnde
stad Medarbetare i .vGazette Musicales;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
