Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stradella ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
STÖE
487
SULZER
f 1836. Utgifvit: »Neues system der
Harmonielehre uud des Unterrichts fir
Pianöfortéspiel» (Frankfurt a. M,); en
Sång och Pianoskola5 (Paris, på eget
.förlag). Comp. sånger och pianostycken.
Stftr, C. Violinvirtuos; f. i
Stolberg 1814; concertm, i Weimar.
S a are. Se Soave.
Subbas. 8-32 fots pedalregister i
orgeln.
Subdomioant. Underdomimmt.
Benämning på scalans 4:de ton"; den 5:te
tonen under hufvudtonen.
Subitamente. (It.) Betsamma som
Subito.
Sttbito. Hastigt.
Subjekt. Betsamma som Dux. Se
Fuga.
Sabsemifusa eller ter unca. Äldre
benämning på ^-dels not.
Subsemiionium modi. (Lat.) Se
Inledning st ön.
Sadre, Francois. Uppfinnare af
Telephonien eller signalering medelst
olika toner, införd i Franska marinen
1841, och sedermera äfven i arméen;
f. 1787. Vid 1855 års
Industriexposition i Paris erhöll Sudre för denna
sin uppfinning en belöning af 10,000
fr. och vid 1862 års
Londonerexposi-tion Hedersmedalj.
Snite. (Fr.) Ordet som egenteligen
betyder följd, användes under 17:de
seklet såsom benämning på ett
tonstycke for orchester eller for clavér, och
som bestod af en följd, till tempo, rhytm
och uttryck skiljaktiga, ofta ganska
karakteristiska, dansar, såsom Menuett,
Gavott, Bigaudon, Bourrée, Gique, Sä-
rabande etc., men alla skrifna i samma
tonarl. Forffien liar upptagits af nå*~
gra nyare tonsättare, bland dem: F.
Lachner och Woldémar BargieL Dm
sednares »Snite» (öp, 17) är eompfc*
nerad för piano och violin, och,
innehåller följande stycken: Allemande,
Si-cilienne, Burleske, Menuett och Marsch.
Säl «. (It.) I violinmusik: Få
G-strängen.
Säl la tastiera. (It.) Vid
violinspelning: ett antydande, att stråkdraget skall
verkställas öfver gripbrädet.
Säl ponticello. (It.) Vid
violinspelning: antydan, att stråkdraget skall
verkställas närmare stallet, hvarigenom
en skärande ton erhålles.
SulHran, Å. Tonsättare; utgången
från Leipzigerconservatoriet. Hans
musik till Shakspeare^ »Storm» har
gifvits å en Concert i Leipzig med stort
bifall.
Snlier, Johann Georg. Philosoph
och esthetiker; f. i Winterthur 1720;
Ptof. vid Kiddareakad. i Berlin; f
derstädes 1779 som direktör vid
akademiens philosophiska fakultet. I hans
förnämsta arbete: »Allgemeine Theorie
der Schönen Kiinste, 2 band, (Leipzig
1771, 1774), och till hvilket
Blankenburg lemnat »Zusätze?? (Leipzig, 1796
- 98,3 band) och Dyk och Schutz
»Nach-träge» (Leipzig 1792-1803, 8 band),
äro några bland musikartiklarna af hans
hand, men de flesta af Kirnberger och
Sehulz författade.
Salter, Salomon. Förträfflig
sång-dirigfent och äfven känd som
tonsättare; f. i Hbhenems 1804; elev af Séy-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
