Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tempo commodo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TENOR-CLÄUSEL
501
TERZ-fLÖJT
elär, med undantag af de lägsta, som
skrifvas i basclav.
Tenor-clausel. Se Tenor-slut.
Tenor-dar. Den c-clav som,
omslutande notplanens 4:de linie,
namnger tenorstämmans noter; tecknas:
:?fe 02-
:pv eller ?
För tenorstämmans noter begagnas
äfven, särdeles i nyare sångquartettmusik,
diseantclav.
Tenorhorn. (It. corno eromatico di
tenore) Det slags ventilhorn, hvars
noter skrifvas ömsom i bas- tenor eller
i diseant-clav, noteras dock i denna
sednare clav l octav högre]; begagnas
mest i B- och A-stämning; användes i
militärmusikeorpser; dess form är
snarlik fagottens, men försedt med
klock-styeke; instrumentets tonomfång
sträcker sig från G till c chromatiskt.
Tenorist. Tenorsångare.
Tenor-slut eller Tenor-clausel. Den
cadensformel som en tenorstämma, i
compositioner tillhörande den stränga
stilen, vid ett fullkomligt tonslut har
att iakttaga, näinl. från 2:en till 3:en.
Tenuto. (It.) Ord som, anbringadt
öfver enskilda noter, tillkännager, att dessa
noter skola noga uthålla sitt hela
tidvärde; skrifvas oftast fbrkortadt: ten.
Ter un6a. Latinskt namn på
<£%-dels not.
Terpander. En af Greklands
äldste och berömdaste skalder och musici;
f. omkring 650 f. Chr. på ön Lesbos;
stor mästare på lyra och flöjt; skall
hafva uppfunnit den 7-strängade lyran;
honom tillskrifves äfven uppfinningem
af notskriften. Hans* melodier
kallades de Lesbiska, och tjenade länge till
mönster för hela nationen.
Terpodion Ett, till formen
taffel-pianot liknande, af David Buschmann
1816 i Götha uppfunnet instrument,
hvars toner frambringas genom, i
vibration försatte, fritt liggande
trä-staf-var, de der, vid tangentens ned
tryckning föras mot en träcylinder, satt i
rotation genom ett med foten skött
svänghjul. Ju djupare tangenten
ned-tryckes, desto starkare blifver tonen o.
t. o.
Terschak; Adolph. Flöjtvirtuos; f.
i Hermannstadt i Siebenburgen 1832;
studerade tonkonsten vid
Wienerconser-vatoriet 1850-52, der Sechter var
hans lärare i theorien; gjorde de
följande åren konstresor genom Tyskland
och Frankrike och vann stort rykte;
vistas f. n. i Wien; hans arbeten var*
deras.
Tertian. Eu till mixturverket i
orgeln hörande 2-chorig stämma af tenn,
hvars största pipa anger stora 3: en
och den minsta 5:en; repeterar.
Terz. (Af Lat. Tertius, som
betyder den tredje). Intervall, omfattande
3:ne diatoniska tonsteg, t. ex. e-e
(c, d, e). Terzen kan antingen vara
stor (c-e) eller liten (c-ess) eller
förminskad (c-essess) eller
öfversti-gände (c-eiss); kallas äfven Mediant
(s. d.), såsom utgörande medlersta
tonen i Terzquintaceordet.
Terzdecima. Se Tredeoima.
Teri-flöjt. Se Flöjt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
