Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tempo commodo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TERZ1TT
502
THALBERG
Terzett. Toasiycfce för 3
concerte-rande stämmor, t Ett 3-stämmigt
sång-styeke kallas företrädesvis Terzett, då
deremot en 3-stämmig instrumentalsats
kallas trio.
feMqiiartaecerd eller Terzquart-
segctaccoird. Septimaecordets 2:dra för-
* vexling, som inträffar då nämnde ac-
cords quint tages till grundton; besiff-
4 6
ras med o eller 4
d
accordets upplösning. Se Upplösning.
Terzquintaccord. Det consonerande
accord, som bildas af grundtonen, dess
3 och 5; besifiras vanligtvis icke,
endast undantagsvis med 3 eller L
I exemplet utgör det öfversta c endast
eri fördubbling’af grundtonen, - en
fördubbling, som för öfrigt icke
upphäfver accordets egenskap? af att utgöra
?n treklang? eller ett sacaljud af 3:ne
olika intervaller. Terzquintaccordet kan
undergå 2:ne förvexlingar eller omvänd*
ningar. Se Sexiwecord odb Quart*
se&taccord.,
feriseitaccord. Se Sextaccord.
Tesi eller Tesi-Tr&montini, Vittoria.
En af de mest berömda Italienska
con-traaltsångerskor under förra seklet; l i
Florenz omkring 1690. J Dresden,
Madrid, Wien, öfverallt der hon
uppträdde, vann hon stort bifall; f 1775.
Tetrachord. Namn på den
4-tons-foljd, hvari de gamle Grekerna indelade
sitt tonsystem. Den understa eller l:sta
Tetrachorden, innehållande tonerna H, c,
d, e, kallades, Hypaton, de öfriga
3:ne i ordning derefter: Meson (e f
g a), Synemmenon (a a c d),
Diezeug-menon (h c^ d e) och Hyperbofaon
e f g a). Grekerna hade äfven eri
annan indelning af sitt tonsystem, näml.
i pentachorder. Se Pentachord.
Thalbetg, Sigismund. Verldsberömd
pianovirtuos och modern tonsättare för
sitt instrument; f. i Geneve 1812,
naturlig son till den 1854 aflidne
Österrikiske öfverkammarherren grefve
Die-trichstein; kom i tidiga år till Wien, der
han blef elev af Hummel i pianospelning
och af Sechter i theorien; väckte redan som
15-årig yngling uppseende för sitt
pianospel; utnämndes af Österrikiska
kejsaren till kammarvirtuos 1834.
Grundlade följande året i Paris sitt stora
rykte. Besökte under sina konstresor
äfven Sverige, der han 1847 i
Stockholm gaf flera concerter å kongl,
theatern; i alla dessa uppträdde han som
solist i bokataflig bemärkelse, ty han
spelade ensam hela qvällen utan biträde
eller accompagnement; utnämndes
härstädes till B. W. O., och kallades till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
