Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tempo commodo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TOMASIW
507
TONART
Prag, gaf derunder musiklectioner samt
componerade flitigt. Grefve Georg v.
Bouquoy upptog honom i sitt hus, gaf
nonom lön som sin hofcomponist och
forsatte honom derigenom i en
ställning, deri han odeladt kunde egna sig
åt grundliga musikstudier och åt
com-positionen. Tomaschek f i Prag 1850.
Bland hans elever räknas Dreyschock,
Schulhoff m. fl. Comp. flera requiem;
messor; operan 5?Seraphine»; flera
häften sånger; sonater; en pianoquartett;
symphonier etc.
Tomasini, Luigi. Violinvirtuos,
concertm, vid det under Joseph Haydn1s
ledning stående Esterhazyska kapellet.
Skrifvit variationer för violin och
violinduetter.
Tomkins, Thomas. Ansedd Engelsk
contrapunktist; f. omkring 1580; elev
af William Bird; anställdes derefter
sorn sångare i kongl, kapellet och blef
sedermera orgelnist derstädes;
utnämndes 1607 till Baccalaureus i musik vid
universitetet i Oxford; erhöll några år
sednare orgelnistplatsen vid Cathedralen
i Worcester, der han f. Comp. och
utgifvit flerstämmiga andliga och
verldsliga sånger.
f ön. Ljud som uppstått genom
likformiga vibrationer, eller sådana
svängningar, hvilkas antal inom en viss tid
kunna bestämmas. Hos tonen iakttaga
vi 3:ne olika egenskaper: dess höjd,
styrka och klangfärg. Tonens höjd
är beroende af vibrationernas större eller
mindre hastighet inom en viss tid.
Hastigt på hvarandra följande
ljudvågor åstadkomma en hög ton; sammaj
antal, men långsamt på hvarandra
följande ljudvågor åstadkomma en relativt
låg ton. Vibrationens hastighetsgrad
beror af den vibrerande kroppens
storlek. Denna, och tonens höjd eller djup
stå således till hvarandra i en viss
proportion. Gör t. ex. luftkolonnen i en
32-fots c-pipa 32 vibr. i secunden, så
gör l luftkolonnen i en 16-fots c-pipa,
eller octaven, 64; luftkolonnen i en
8-fots c-pipa 128 o. s. v.? hvaraf
följer, att octaven förhåller sig till sin
grundton som 64: 32 eller 2: 1. Den
lägsta förnimbara ton uppkommer af
32 vibr. i secunden; den högsta af
16,384 i sec. Jmfr. Vibrationer, och
Strängar. Tonens styrka är bero^
ende af vibrationernas storlek, eller af
det rum inom hvilket hvarje
luftpartikel vibrerar. Tonens klangfärg är
beroende af den ordning hvari
svängningarnas olika hastighetsgrader följa
hvarandra hos den vibrerande kroppen;
deraf tonens egenskap af mjuk eller hård,
orsakad af den vibrerande kroppens
structur.
Ton. (Fr.) Detsamma som Bögel
(«. d.).
Ton de la trompelte. (Fr.)
Trum-petbögel.
Ton <lu cor. (Fr.) Waldhornbögel.
Ton majeiir. (Fr.) Dur.
Ton mineur. (Fr.) Moll.
Tonadilla. Hos Spaniorerna
detsamma som Intermezzo.
Tonart. Det tonområde, för hvilket
en bestämd diatonisk scala ligger till
grund. Då det finnes 12 olika toner
inom det hos oss antagna diatoniska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
