Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wagner, Richard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utan begaf sig till Zürich, der han
erhöll kallelse från London att dirigera
de philharmoniska concerterna under
saisonen 1855. Efter en resa i
Italien och Schweitz, begaf han sig 1860
till Paris, der han i flera concerter lät
uppföra sina compositioner. Hans opera
»Tannhäuser» uppfördes i den
Franska hufvudstaden 1861, men
misslyckades. Denna operas uppsättning här,
kostade Staten 250,000 fr. 1863
erhöll Wagner amnesti, och
återvände genast till sitt fädernesland;
vistas f. n. i München, der han af
konungens handkassa erhåller en årlig
pension af 1200 Gulden. Som
skriftställare har Richard Wagner gjort sig
känd genom flera critiskt-esthetiska verk,
bland hvilka vi här anföra: »Die Kunst
und die Revolution» (Leipzig, 1849);
»Das Kunstverk der Zukunft»
(Leipzig, 1850); »Oper und Drama», 3
band (Leipzig, 1852); dessutom har
han sjelf författat texten till alla sina
operor. Hans opera »Tristan und Isolde»
har icke ännu blifvit uppförd, men
utkommit i partitur och clavérutdrag.
Wagner’s konsttheori går ut på att visa,
huruledes samtliga de Sköna Konsterna,
hvilka hvar för sig synas hafva nått
sin culmination, måste, såsom en sista
uppgift, söka att förena sig till en
sammanverkan i ett enda samfält
Konstverk, nämligen i Dramat, och
detta vill således blifva ett
»Kunstverk der Zukunft». Hans anhängare
kalla sig sjelfva för framtidsmusici
(Zukunftsmusiker), och betrakta all
musik före Wagner som en öfvervunnen
ståndpunkt. Den hufvudsakligaste
organen för detta partiets åsigter är den,
af Brendel i Leipzig redigerade, »Neue
Zeitschrift für Musik». Hvad
Wagner ’s musik specielt beträffar, så
förstår han att genom fyndig
instrumentation väcka och hålla fantasien i en
viss spänning, men att framställa det
verkliga uttrycket af någon
känslostämning, eller att gifva träffande
karakteristik af sina dramatiska personer, står
icke i hans förmåga. Melodien
uppoffrar han för det recitativa
elementet, och detta utsmyckar han deremot
med en öfverlastad instrumentation.
Liszt har, såväl i egenskap af
skriftställare som utöfvande konstnär,
betydligt verkat för spridandet af Wagner’s
arbeten.
Wagner, Johanna. Dramatisk
sångerska (contraalt); f. omkring 1820,
brorsdotter till Richard Wagner; hennes
föräldrar voro anställde vid en theater
i Würzburg; uppträdde på scenen vid
15 års ålder, dock blott i skådespelet;
inhämtade i Paris undervisning hos
Garcia; anställdes derefter som dramatisk
sångerska vid Hoftheatern i Dresden,
derifrån hon 1852 öfvergick till
theatern i Berlin som Hofoperasångerska.
Hon har uppträdt på de förnämsta
theatrar såväl i Tyskland som i England,
samt väckt öfverallt enthusiasm.
Hennes spel jemföres med
Schröder-Devrients. Sedan 1859 är hon gift med
en Jurist i Berlin vid namn Jachmann;
har sedan 1862 uppträdt endast som
skådespelerska.
Wagner, Bernhard. Pianist; f. i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
