- Project Runeberg -  För mycket guld och andra berättelser från Klondyke /
111

(1917) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel - Tema: Metals
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tusen dussin ägg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

111

tyst bitterhet mot dem. Allt detta var betydelselöst.
Hans idé — eller det faktum som låg bakom denna idé

— var icke förändrad. Här var han och hans tusen
dussin ägg — och där var Dawson ... Problemet var
oförändradt.

Vid Little Salmon blef det brist på föda åt hans
hundar, och djuren måste nu få med af hans egna
lifsmedel. Därifrån och till Selkirk lefde han på bönor

— hårda bruna bönor, stora bönor, mycket närande,
som trefvade sig igenom hans måge och förskaffade
honom kolik hvar tredje timme. Men kommissionären
i Selkirk hade satt upp ett tillkännagifvande på dörren
vid porten, att ingen ångare hade gått uppför Yukon
på två års tid och att priset på lifsmedel därför var
oerhördt högt. Han erbjöd sig emellertid att lämna
mjöl till ett pris af en kopp för hvarje ägg, men
Rasmussen skakade endast på hufvudet och fortsatte
sin färd. Ett stycke nedanför posten lyckades han få
köpa frusen hästhud åt hundarna, emedan hästar hade
slaktats af boskapsägare i Chilkoot och allt afskrap
och affall hade tillvaratagits af indianerna. Han
försökte själf hugga in på hästhuden, men håren trängde
in i såren som bönorna hade åstadkommit i hans mun,
och det var outhärdligt.

Här i Selkirk mötte han förelöpare till de
hungriga utvandrarna från Dawson, och sedan såg han dem
öfverallt släpa sig fram på vägen, en eländig hop
folk. »Inga lifsmedel!» var den stående refrängen.
»Inga lifsmedel, och ändå måste de gå.» — »Mjöl
kostade halfannan dollar skålpundet, men det fanns
ingen som sålde.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:35:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mycketguld/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free