- Project Runeberg -  För mycket guld och andra berättelser från Klondyke /
166

(1917) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historien om Jees Uck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

166

klart och kallt och termometern visade ihärdigt
fyrtio till femtio grader under noll. Men så inträdde en
förändring. Den smula fuktighet som dunstat upp i
atmosfären samlades till dystert gråa, formlösa moln;
det blef nästan varmt, termometern steg till tjugu under
noll, och fuktigheten föll ner i hårda frostpartiklar
som knastrade likt torrt socker eller drifsand, då man
trampade på dem. Sedan blef det återigen klart och
kallt, tills tillräckligt med fuktighet hade samlats för att
skydda jorden mot kölden i den yttre rymden. Detta
var alltsammans. Ingenting hände. Inga stormar, inga
brusande vatten och häftigt susande skogar, ingenting
annat än det mekaniska nedstörtandet af samlad
fuktighet. Det märkligaste som inträffade under dessa
enformiga veckor var måhända att temperaturen steg till
den ovanliga höjden af femton grader under noll. Men
till gengäld ansatte den yttre rymden jorden med sin
köld, så att kvicksilfret frös och sprittermometern i
fjorton dagars tid stod mer än sjuttio grader under noll,
hvarefter den sprack. Efter detta kunde ingen säga hur
mycket kallare det blef. En annan tilldragelse, enformig
i sin regelbundenhet, var nätternas förlängning, tills
dagen ej blef någonting annat än en ljusglimt mellan
perioder af nattligt mörker.

Neil Bonner var ett sällskapsdjur. Själfva de
dårskaper för hvilka han nu gjorde bot hade haft sin rot
i hans öfverdrifna sällskaplighet. Och nu, under det
fjärde året af sin landsflykt, fann han sig i sällskap
— egentligen en parodi på detta ord — med en fientlig
och så godt som mållös varelse, hvars hemska ögon
lyste af ett hat lika bittert som det var obefogadt. Och
Bonner, för hvilken samspråk och kamratskap var så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:15:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mycketguld/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free