- Project Runeberg -  För mycket guld och andra berättelser från Klondyke /
182

(1917) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historien om Jees Uck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

182

Jees Ucks hus och väntade. Och han fick vänta.
Hon sålde sina hundar till ett sällskap guldsökare och
betalade kontant för sina födoämnen. Och när
Thompson sedan till och med vägrade att lämna henne varor
för pengar, gjorde toyooterna hennes uppköp och
forslade dem upp till hennes hus sedan det blef mörkt.

I februari kom den första posten dit öfver isen,
och nu läste John Thompson bland personalnotiserna
i en fem månader gammal tidning, att Neil Bonner hade
ingått äktenskap med Kitty Sharon. Jees Uck höll
sin dörr på glänt och honom utanför, medan han
meddelade henne denna underrättelse, och när han hade
talat ut, skrattade hon högdraget och trodde honom
icke. I mars födde hon i sin ensamhet ett gossebarn,
ett präktigt stycke nvtt människolif som väckte hennes
beundran. Och vid samma tid ett år därefter satt
Neil Bonner vid en annan bädd och beundrade ett annat
stycke nytt människolif som hade kommit till världen.

Snön gick bort från marken och isen bröt upp på
Yukon. Solen vandrade åt norr och sedan återigen åt
söder, och när pengarna för hundarna togo slut, vände
Jees Uck tillbaka till sitt eget folk. En skicklig jägare,
Oche Ish, erbjöd sig att jaga villebråd åt henne och
hennes gosse och fånga lax åt dem, om hon ville gifta
sig med honom. Och Imego och Hah Yo och Wy
Nooch — allesammans mörkskinnade unga jägare —
gjorde henne samma förslag. Men hon föredrog att
lefva ensam och skaffa sig kött och fisk genom eget
arbete. Hon sydde mockasiner och parkas och
vantar — varma, praktiska saker, och äfven behagliga
för ögat genom sina prydliga tofsar och
pärlbrode-rier — och dessa sålde hon till guldsökarna, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:15:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mycketguld/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free