Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historien om Jees Uck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
svann. Jees Uck stod kvar i hallen, som hon i sin
enfald tog för att vara husets finaste rum — en
expositionsplats för allt hvad huset ägde af
dyrbarheter, med hvilka man ville ståta och blända. Väggar
och tak voro af oljadt och paneladt rödträ. Golfvet
var halare än glanskis, och Jees Uck sökte sig en
säker ståplats på en af de väldiga djurhudarna, som
gåfvo en känsla af trygghet på den blanka ytan.
En kolossal eldstad — öfverdådig ansåg hon den för
— gapade vid den motsatta väggen. En hel flod af
ljus, som dämpades genom kulörta fönsterglas, föll
in öfver rummet, och längst bort glimmade en hvit
marmorbild.
Allt detta såg hon och mera därtill, medan den
snedögde tjänaren visade henne vägen förbi ett annat
rum — hvaraf hon endast uppfångade en flyktig skymt
— och in i ett tredje. Dessa bägge öfverträffade vida
det första i prakt. Och för hennes ögon tycktes det
stora huset innehålla ett ändlöst antal liknande rum.
De voro så långa och breda, och taket var så långt
borta! För första gången sedan non kom i
beröring med den hvite mannens civilisation greps hon
af en känsla af vördnad. Neil, hennes Neil, bodde
i detta hus, inandades dess luft och gick till sängs där
om kvällarna och sof. Det var vackert allt detta
som hon såg, och det behagade henne, men hon
kände också att det låg visdom och herravälde där
bakom. Makt tog sig här uttryck i sköna former,
och det var af denna makt hon hade en instinktmässig
förnimmelse.
Och så kom där nu en kvinna med kungligt hög
gestalt och krönt med en gloria af hår, som liknade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
