Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historien om Jees Uck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
en gyllene sol. Hon tycktes nalkas Jees Uck som
vaggande musik öfver ett stilla vatten — hennes
släpande dräkt var i sig själf en sång och hennes gestalt
rörde sig rytmiskt under den. Jees Uck var själf en
hjärtebetvingerska. Och Ish och Imego och Hall
Yo och Wy Nooch, för att nu icke tala om Neil
Bonner och John Thompson och andra hvita män,
hade ju sett på henne och erfarit hennes makt. Men
då hon såg de stora blåa ögonen och den skära hyn
hos denna kvinna, som nu kom emot henne, och
bedömde henne med en kvinnas uppfattning af manligt
omdöme, kände hon sig helt liten och obetydlig i
jämförelse med denna strålande och bländande varelse.
»Ni önskar träffa min man?» frågade kvinnan,
och Jees Uck häpnade öfver den rena silfverklangen hos
denna stämma som aldrig skrikit gällt åt morrande
varghundar eller vant sig vid att tala med gutturala
ljud eller förgrofvats i storm och köld och rök från
lägereldar.
»Nej», svarade Jees Uck långsamt och trefvande
för att kunna uttrycka sig noggrant på engelska. > Jag
har kommit för att träffa Neil Bonner.»
»Han är min man», sade den vackra kvinnan
skrattande.
Så var det då sant! Jolin Thompson hade icke
ljugit den där bedröfliga dagen i februari, då hon
skrattade så högdraget åt honom och stängde sin
dörr midt för hans näsa. Och alldeles så som hon en
gång hade slängt Amos Pentley öfver sitt knä och
lyft knifven öfver honom kände hon i detta
ögonblick en nästan obetvinglig lust att kasta sig öfver
denna kvinna och slå henne till golfvet och slita lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
