Note: This work was first published in 2000, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Ett svenskt böjningsmönster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Strindbergs ord öppnar den mörka - förlamande - följdtanken inom oss; det finns väl skäl till straffet. Uttryck det så som de våra gjorde för hundra år sedan: Lidandet är Guds — makternas skrev Strindberg ibland - hämnande vedergällning. Linné skrev en hel bok om detta med konkreta exempel. Också detta är en djupt folklig föreställning.
- Den det går så illa för måste ha gjort något.
Det var den övertygelsen vilken fick Strindberg att förutsätta att den som led så mycket som Dreyfus måste ha grovt förbrutit sig - även om han var oskyldig för just det han officiellt straffades för. Innerst inne tror ingen av oss på oskyldiga offer. Inte ens på vår egen oskuld när vi oförskyllt drabbas; när vi avskedas på grått papper, när hustrun blir otrogen, vännen sviker, barnet dör, hus och hem brinner upp. Det hjälper inte att vi kan intellektuellt övertyga oss. Skulden tynger; vi straffas. Ergo vi är skyldiga!
Långa stycken möter vi våra egna gömda tankar när Strindberg på detta sätt resonerar pre-logiskt; med springarskutt i tankegången.
Men han ger oss samtidigt insikt i varför vi ständigt uppträder på detta självdestruktiva och överklassen tjänliga sätt var gång vi drabbas av dess handlingar:
Om underklassen visste ...
Om Underklassen (och medelklassen) visste hvad Samhället är, och vad Öfverklassen är.
De undre ana det ibland, när de väckas ur sin slummer, men då stirra de sig återigen blinda på den ekonomiska fördelen, och glömma, att det finns andra tryck uppifrån, som håller de undre i osynliga bojor.
Folket (vi veta nog vad ordet betyder) får mottaga lagar stiftade för dem, eller rättare mot dem, uppifrån, det veta de. Men allt hvad de tänka, sjelfva tankelagarna äro stiftade deruppe; alla läroböcker äro först godkända af Styrelsen innan de få begagnas.
(En ny extra blå bok. Samlade otryckta skrifter II, s 201. Stockholm 1919.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
