- Project Runeberg -  Johan August Strindberg /
98

(2000) [MARC] [MARC] Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 2000, less than 70 years ago. Jan Myrdal is still alive, as far as we know. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Språket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skribenter i var generation vilka förmår skriva en korrekt franska. Men det intressanta är att han skrev på annat sätt när han skrev på franska än på svenska. Om denna hans olikartade språkbehandling på svenska och franska menade André Mathieu i August Strindberg sa modernité et sa
réception en France (Université de Paris X- Nanterre 1990):

Från och med nu skriver han med en kraft, en ordrikedom och snabbhet utan like, på en förnyad svenska och även, ibland, på en franska som är exakt, på en gång sträv och poetisk.
(Vol. 1,s 6.)

Skälet till denna olikhet var att svenska språket för honom var ett modersmål, ett avlyssnat språk, ett som skapas i talet under det att det franska språket var ett inläst språk. Hans franske alkemistvän Jollivet Castellot skrev om detta i förordet till den brevsamling han gav ut vid Strindbergs död:

Vi samtalade till hälften på tyska, till hälften på franska,
och inte utan möda, ty fast han skrev en underbar franska talade han språket mycket illa.

Hans tal var hest och hackigt, med en konstig accent, men samtidigt hade han ett förtjusande sätt och hans hållning var förekommande och präglad av den mest utsökta artighet.
(August Strindberg. Bréviaire Alchimique. Lettres d’ August Strindberg à Jollivet Castelot, Paris 1912, s 6.)

Men denna olikhet mellan det sätt på vilket Strindberg begagnade sitt modersmål och det sätt på vilket han begagnade det inlärda språket gäller inte bara det franska språk han sökte erövra. Det är honom ett genomgående drag.

Här vill jag anmärka, att Strindberg talade dålig tyska, men kunde likväl yttra sig klart och tydligt, fast med brytning över de svåraste ting, varvid de lustigaste vändningar kommo i dagen, uttalade med skarpt skorrande "r" och väsande "s".
(Carl Ludwig Schleich, Hågkomster om Strindberg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:40:15 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/myrstrind/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free