Note: This work was first published in 2000, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Att födas till svensk skriftställare: Släkt och släktskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det går fram och tillbaka; välstånd växlar med
fattigdom, och då och då har Anders- och Hendrichssönerna
något otalt med rättvisan. Men allesammans är de
bönder, som sår och skördar på sina tegar i Strinne. En del
betecknas i kyrkböckerna som medelmåttiga
jordbrukare, andra utför sitt arbete "med flit och god vilja".
(Strindbergs släktkrönika. Meddelanden från
Strindbergssällskapet, nummer 4. Januari 1948.)
Den fjärde generationen; kyrkvärden Hendrich Andersson
i Multrå gifte sig år 1705 med hemmadottern Anna
Mikaelsdotter. År 1708 föddes dem sonen Hendrich. Denne
Hendrich Hendrichsson, den femte generationen efter
Anders Olsson var en begåvad pojke och hjälptes därför till
studier i Härnösand och sedan till att bli fattigstudent i
Uppsala där han bytte namn från bondsed - gårdsnamn,
egennamn, patronymikon; Strinnes Hendrich
Hendrichsson - till ett typiskt bildat svenskt namn. "Två sammansatta
leder, av vilket den första hänför sig till stamgården eller
stamsocknen och den senare i regel betecknar ett
naturföremål", som Elof Hellquist påpekade om
strindbergsnamnet i Svensk etymologisk ordbok (Lund 1948, II, s 1088).
Men han bröt som bondestudent inte bandet till byn. Han
blev till Henric Strindberg och inte till det mer rikssvenska
Henric Strandberg.
Detta är typiskt och svenskt. Hendrichssönerna hörde till
menige allmogen. De var bönder; men till skillnad från
flertalet bönder på kontinenten var de inte livegna och
därtill läskunniga. Husförhören garanterade ju inte bara
staten undersåtarnas rätta tro utan samtidigt allmogen egen
förmåga att läsa i bok. Lika typiskt är hur den begåvade
bondpojken Hendrich skjuts upp ur byn till studier; sådan
var grunden för svensk ståndscirkulation ända fram i
artonhundratalet. Släkten Strindbergs sociala utveckling var
exemplarisk.
Ty denne Henric Strindberg (1710-1767) kom som
första generation ovan byn blott en hårsbredd upp ur
fattigdomen. Han var komminister men kunde ta pastorsexa-
104
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
