Note: This work was first published in 2000, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Men vad med detta Sverige? Till frågan om misärens dubbelhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt. Under de snart hundratjugo år som gått har också en
hel del av vad han skrivit reviderats. Dock kvarstår att
verket i sin tid var en lysande kulturhistoria som behållit sitt
värde.
Men det var inte det det gällde; striden rörde själva synen
på historien. Var det Herrarna eller var det Folket som
utgjorde den drivande kraften?
I sin "Anmälan" till första häftet tog Strindberg ställning
för folket som historiens självständigt handlande subjekt:
För att godtgöra denna ensidighet har jag tagit till min
uppgift att skrifva
Svenska Folkets Historia under Konungarnes och dervid
visa huru litet dessa krig och dessa fredsslut haft
inflytande på Folkets andliga utveckling, hvilken ju skall vara
tillvarons högsta ändamål, och jag vill visa huru
stundom under de odugligaste regenter Folket varit lyckligast,
gjort de största framsteg och sjelft framfödt ur kojorna
sina profeter och välgörare, hvilka gjort landet ära och
gagn; jag vill äfven hafva tagit till min uppgift att skildra
lifvet i det lilla, obemärkta, jag vill göra dessa kungliga
Svenska Historikers bisak till hufvudsak, ty jag tror de
förtjena en sådan behandling; det blir sålunda en
historia om det skenbart obetydliga...
Därmed hade Strindberg dragit upp en gräns mellan sig
och de samtida svenska akademiska storheterna. Ty det var
inte den faktiska historiska sanningen de akademiska
försvarade; det var den samhällsbevarande doktrinen.
Herrskapsideologi styrde deras uppfattning av vad som kunde få
vara sant i historievetenskapen. Mot detta skrev Strindberg
i "Meddelanden från Författaren" i tredje häftet:
Jag befinner mig inför en fiende, hvilken jag omsider
fått att öppna visiret och göra sig igenkänd som
akademisk halfbildning, doktrin, och jag nedlägger gerna
vapnen i en så ojemn strid som ordkäbblet, för att i lugn
fortsätta mitt under utgifvning varande arbete.
Hvad dogmen är i religionen det är doktrinen i ve-
!33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
