- Project Runeberg -  Johan August Strindberg /
153

(2000) [MARC] [MARC] Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 2000, less than 70 years ago. Jan Myrdal is still alive, as far as we know. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Vad med Strindbergs antisemitism?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bergska ord - skrivna tre år innan Hugo Valentin vad född
- lappri.

Men här öppnas den andra frågan! Historikern Valentin
har därtill i princip förklarat varför den svenske radikale
vänstermannen August Strindberg på 188o-talet kunde
beteckna sig både som vänsterman och som antisemit. Det
hänger samman med Sveriges säregna historia:

Emancipationen hade i Sverige dröjt. Motståndet hade
varit starkt. Professor W. E. Svedelius i Uppsala nämnde år
1868 ett av de skäl som ännu i dag, trots alla bedyranden,
spelar större politisk roll i Sverige och Norge än på
kontinenten; den tätt samvävda lilla befolkningens traditionella
främlingsfientiighet - här verkligen ordrätt xenofobi:

Det svenska folket utgör en i hög grad inom sig sjelf
likartad folkmassa och njuter den stora lyckan att ega sitt
land så godt som utan delning med något annat folk. En
sådan sammanblandning som af Danskar och Tyskar i
Slesvig är hos oss alldeles okänd

(Anteckningar för Akademiska Examina i Statskunskap,
första häftet. Upsala Edquist 8c Berglund 1868, s 9.)

Traditionellt var misstänksamheten mot udänningar också
en klassfråga. Bondeståndet uttryckte det tydligt i sitt
memorial om H.K.H. prins Fredriks upphöjelse på tronen den
29 februari 1720 när ståndet var berett att acceptera
denna, dock med biand annat förbehåll för att:

... icke några herrar af tysk el. annor främmande
nationer måtte inkomma och bekläda tiensterna af högre el.
mindre beställningar.

(Bondeståndets Riksdagsprotokoll. Utgivna av Sten
Lan-dahl. I 1720-1727. Almqvist&Wiksell, Uppsala 1939, s
57-)

liberalerna, framstegsvännerna, arbetade för jämställdhet.
De var ofta - som Valentin påpekat - opportunistiska och
vacklande som Aftonbladet - och Lars Hiertas allra första
uttalande som riksdagsman den 30 december 1828 var inte
ett uttalande för emancipation utan ett mot en motion om

153

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:40:15 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/myrstrind/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free