Note: This work was first published in 2000, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Vad med Strindbergs antisemitism?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
melser, som genomdrevos av de ofrälse stånden. /... /
Inom några årtionden kommo därför de i Sverige födda
svensktalande assimilationsvänliga judarna att dominera
i landets judiska församlingar.
(Judarnas historia, s 320.)
Dessa assimilerade familjer var inte små krämare; de blev
till bourgeoisie i allians med Karl Johan mot småborgarna.
De första verkliga massoroligheterna i Stockholm,
Crusen-stolpekravallerna under den ekonomiska krisen 1838, kom
därför att få den europeiskt sett ovanliga dubbla
karaktären av småborgerligt demokratisk rörelse med starkt stöd
från den arbetarklass som börjat formera sig (de två
dödade var arbetare) och en antijudisk agitation.
Emancipationen genomförs sedan ovanifrån genom en
annan klassallians än den som en gång drivit fram
emancipationen i Frankrike. En klassallians vilken förklarar de
officiellt liberala tidningarnas kluvenhet och Hiertas vacklan
i emancipationsfrågan. Hugo Valentin har på ett
föredömligt klart sätt beskrivit klasskrafterna i detta spel:
Liberalismen bröt helt igenom i de två förut
judefientligaste stånden och befriades där alltmer från det drag av
småborgerlighet, som till judarnas nackdel i hög grad
satt sin prägel på vissa liberala folklager under Karl
Johans tid.
Borgarståndet, under de gångna epokerna judarnas
argaste vedersakare, gick nu med stigande entusiasm i
spetsen för judarnas sak. /... / Det är ej längre
hantverkarnas och småhandlarnas synpunkter utan
storborgarnas och den borgerliga intelligensens. /.../ Denna
märkliga strömkantring i de tongivande borgerliga
kretsarnas uppfattningssätt i judefrågan hade visserligen ej
saknat förebud. Då t.ex. Göteborgs 24 äldste - 12
hantverkare, 10 handlande och 2 hökare - år 1833 hade
avstyrkt sökt medborgarrätt för L. E. Magnus’ måg och
söner /.../ emedan ett bifall förmenades vara
"förnärmande" för stadens handel, uttalade sig
köpmannaaristokratins främste män /... / för fullständigt bifall /... /
156
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
