Note: This work was first published in 2000, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Vad med Strindbergs antisemitism?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den ekonomiska intressemotsättningen mellan judarna
och borgerskapet föll bort, då nu den ekonomiska
liberalismens idéer erövrade hela samhället, överallt
förande näringsfriheten till seger /... / genom att upplösa de
från medeltidssamhället ärvda produktions- och
handelsorganisationerna.
(Judarnas historia, s 396-397.)
De småborgare som fruktade konkurrens och som nu slogs
ut var visserligen judefiendiga men trots att de kunnat
hämta argument hos Proudhon eller Fourier vilka i
Frankrike skrivit mot judarna formulerade de ingen ideologiskt
folklig antisemitism; deras tänkande förblev blott
kälkbor-gerligt fördomsfullt.
De intellektuella radikalerna och liberalerna däremot
hämtade inspiration från England och - framförallt
-Frankrike där antisemitismen vid den tidpunkten ännu
blott framträdde som kuriös sekt. Det är i den situationen
Strindberg, tjänstekvinnans son, som han skulle kalla sig,
framträder som antisemit från vänster. En som genom att
på en gång fascineras av Kommunen och skriva
judefient-ligt upprepar den svenska småborgerliga demokratiska
dubbelheten från Crusenstolpekravallerna 1838.
Det är en dåtida svensk akademiker med rötter i
små-borgerskapet som kommer till uttryck när den
tjugotreårige Strindberg skriver till Eugène Fahlstedt i maj 1872
och tackar för Georg Brändes Emigrantlitteraturen:
Tack för Brändes! ... Brändes är en tusan djefvel - så
högt kan blott en jude klifva upp - ty han slipper dra
med sig en förbannad mängd packning af Christendom
och annan fördom som vi aldrig kunna sparka ifrån oss
- han har bestigit Mount Everest ifall detta är det högsta
berget på jorden - ty blott derifrån skulle han kunna se
så långt som han gör. /... / Min Concession åt judarne
må det förbannade hydet ej ta åt sig - det är ingen
för-tjenst hos Brändes att han är jude - utan det är bara flax
för oss att det var en jude som råkade bli Brändes. Och
vi rå ej för att vi ej kunna se så klart eller friskt som de.
157
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
