Note: This work was first published in 2000, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Vilken text??
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tidigare använt den Invokation Strindberg skrev till
Sömngångarnätter men sedan uteslöt.
Strindberg fortsatte livet ut att rensa i högarna. När
Barbro Ståhle Sjönell i Tidskrift för Litteraturvetenskap
2/3-1984 redovisade arbetet med att katalogisera Gröna
säcken hänvisade hon till vad Elsa Nyblom skrev i sin
minnesbok från 1946 om hur hon samman med Strindbergs
dotter Greta deltog i en Strindbergsturné med Svarta
handsken 1909-1910. Strindberg hade gett dem "en stor
trälår med Strindbergsmanuskript":
I pjäsen sitter "Gamle" strax innan han dör vid sitt
skrivbord och river i förtvivlan sönder sina papper, då han
inte finner formeln han söker. För detta ändamål togs
varje kväll ur låren med Strindbergspapper en väldig
binge som revs sönder. Strindberg hade föreskrivit att
den gamle skulle kasta ut papperen i vänster kuliss:
"Härut du satans bländverk!" Och så skulle papperen
virvla bort.
Det gjorde de också, varje kväll, på varje landsortsteater
var scengolvet täckt av pappersremsor, skrivna med
Strindbergs precisa, upprättstående vackra stil. Det var
mest manuskript till en jämförande språkforskning,
långa listor med franska ord bl.a. men också annat som
han kasserat.
Och varje kväll sopades det sönderrivna ihop av
scenarbetarnas väldiga kvastar och sopades bort.
Det som nu finns i Gröna säcken är alltså blott det ännu icke
brända eller sönderrivna; det Strindberg inte hade hunnit
utnyttja när cancern tog honom vid sextiotre års ålder.
Så mycket om anteckningarna. Men vad med själva verket?
Den allmänna principen är enkel och tydlig. Man bör
läsa en författares verk antingen i det skick det nådde
publiken vid publicering eller i den av författaren senast för
trycket godkända utformningen.
När det gäller nyutgåvor av Honoré de Balzac alltså dels
i de direkta faksimilupplagorna av hans ungdomsarbeten
och dels i faksimilen av vad som kallas "korrigerade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
