Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myter - Hur man tolkat myterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mot Egypten, där man var fullt övertygad om, att
prästernas visdom och mystiska bruk gåvo svar på alla frågor
om gudars och människors väsen.
Men just i Egypten, som nu i mera än ett avseende blev
allt mera tongivande för det andliga livet, hade de
religiösa rörelserna tagit en egendomlig riktning. Den
dyrkan av det kungliga majestätet som en gudomlig makt,
vilken förekommit redan på faraonernas tid, hade skjutits
långt fram i förgrunden under de kloka ptoleméernas
herravälde. Alexander hade som bekant efter förmåga dragit
fördel av den samtida hedendomens benägenhet för
kunga-kult. Hans efterträdare i Afrika behöllo kvar den
religiösa Alexanderdyrkan: den stärkte de grekiska
intressena i Egypten, liksom Ptoleméerna för att stärka de
egyptiska intressena uppmuntrade Serapisdyrkan i de under
dem lydande grekiska städerna. Men även sig själva läto
Ptoleméerna dyrka i rikt mått, och det gick så mycket
lättare att få denna kult till stånd, som den icke blott kunde
stödja sig på en ärevördig religiös tradition, utan även i
själva verket tillmötesgick samtidens religiösa behov.
Man ansåg allmänt, att gudarna voro döda eller hade
förlorat sin kraft, och religiös, som man likväl alltjämt var
trots fritänkeriet, tog man gärna emot de människogudar,
vilka satte sig i de olympiskas ställe.
Det var under alla dessa rörelser, som Euhemeros skrev
sin religiösa roman, och boken har säkerligen blivit så
populär, därför att den avspeglade sin tids älsklingstankar
med icke mindre iver — måhända även med icke mindre
talang — än "Robinson" under adertonde århundradet den
rousseauanska tidens svärmerier. Även här utgör en
fantastisk sjöresa bokens början och slut. På uppdrag av
konung Kassander beger sig Euhemeros ut på en lång
resa. Söder om Arabien, ej långt från den indiska kusten,
landstiger han på en ö, fylld av under och heliga ting.
Människorna leva här icke blott i elysisk oskuld och
elysisk salighet, utan på detta ställe med dess tempel och
heliga lundar ha gudarna fordom härskat som furstar i
mänsklig skepnad. Här levde Uranos, öns förste konung,
tillsammans med Titanos och Kronos, Rhea och Demeter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
