Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myter - Hur man tolkat myterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eine Gottheit des Himmels und zwar in merkwürdiger
Weite und Tiefe der Anschauung, so dass sie
gewissermassen die Einheit von Zeus und Hera darstellt, nur dass
als tieferer Grund des Bildes immer die Anbetung des reinen
klaren Himmels, des Aethers als der höchsten Naturmacht
durchblickt, wie sich dieses so schön in dem Charakter
der Jungfräulichkeit ausdrückt." Härmed överensstämmer
Athenes födelse ur Zeus’ panna — den klara himmelen
bryter fram, när molnen dela sig. Men här lämpar det
sig även att betrakta Athene som blixtgudinnan, och om
hon dessutom är väpnad till strid (vilket för övrigt faller
sig naturligt för en borgbeskyddarinna), beror detta på
blixtkaraktären.
I bortåt 2,500 år har man fortsatt att spinna på den tråd,
vars början vi med säkerhet kunna följa i de grekiska
myterna tillbaka till femte århundradet f. Kr. (det var
t. ex. först vid denna tid, som Artemis gjordes till ett med
månen), och som så ingått i vårt medvetande, att det
numera icke finns så värst många, som betvivla, att den
egyptiska Osirismyten handlar om Nilens stigande och
fallande och om naturens förnyelse härigenom, fastän all
sannolikhet talar för, att myten ursprungligen motiverar
balsameringen såsom villkor för livet efter döden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
