Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myter - Ritmyter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förökning på jorden: tjuren vill icke beskälla kon,
åsnehingsten icke åsninnan, och ynglingen undviker jungfruns bädd.
Även nu bli gudarna ängsliga, och vattnets och människornas
gud Ea skickar ett sändebud ned för att återfordra gudinnan.
Sändebudet talar hotfullt: det är gudarnas råd, som står
bakom honom, och han vet en hemlighet, som nog skall verka,
om den yppas. Motsträvigt ger Ereshkigal vika. Hon låter
hämta Ishtar och bestänker henne med livets vatten, så att
hon blir frisk och kan återvända hem till jorden. — Och här
lämnas vi i sticket! Vi skulle kanske kunna ge oss till tåls
— utan att likväl förstå något av alltsammans — om icke
Tammuz’ namn och hans klagande flöjttoner helt svagt ljödo
mot oss från diktens vittrade rester.
Har hon fört honom med sig? Vem kan veta det? Från
"landet utan återvändo" är det icke lätt att föra någon hem.
Kanske har det gått med honom som med Eurydike eller
Balder. Men vad skulle Ishtar eljest göra därnere?
En strof i slutet på hymnen antyder, att det var meningen
att väcka Tammuz till liv. Det säges nämligen till Ishtar:
"Om Ereshkigal icke givit dig, vad du begärt, så vänd
tillbaka till henne för Tammuz’ skull, din ungdoms älskade. Ös
rent vatten över honom och dyrbar olja. Ikläd honom en
purpurmantel, sätt en kristallring på hans finger. Låt
Samkhat (glädjens gudinna) fylla hans lever."
Man är benägen att betrakta dessa rader som en förnyelse
av vegetationen. Men orden säga det icke. Skulle det
förhålla sig så, uppställer sig här liksom i fråga om
Demeterhymnen det spörsmålet, vilket intresse detta återvändande av
fruktbarhetsguden kan äga, då det redan skulle vara
tillräckligt, om blott gudinnan själv vände tillbaka. Även här
föreligger otvivelaktigt en kultkombination. Om Tammuz säges
på flera ställen detsamma som om Ishtar själv, nämligen att
även han beträdde "vägen utan återvändo", alltså nedsteg till
underjorden. Och då "avstannade nötkreaturens
fruktsamhet, fårens och getternas, växterna upphörde att växa, landets
(naturens) ordning var bruten" (Zimmern, Tammuzlieder,
sid. 207—08). Det överensstämmer med, att Tammuz
oftast betecknas som "herden", som vaktar just dessa djur, och
flöjten, som är hans ständige följeslagare, pekar i samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
