Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myter - Ritmyter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Myrrha eller Smyrna som Adonis’ moder. Hon var dotter
av den assyriske konungen Theias eller av Kinyras, som stod
i spetsen för den pafiska Afrodites prästerskap, och som
förförde dottern. Hon förvandlades då till ett träd och födde
sin son genom den spruckna barken. Gudinnan Afrodite
tog sig an barnet, gömde det i en liten låda och lämnade
denna till förvaring hos Persefone. Denna öppnade lådan
och blev så starkt gripen av barnets skönhet, att hon nekade
att återlämna det, tills Zeus löste tvisten mellan de båda
gudinnorna på så vis, att Adonis skulle vistas vartannat år hos
Persefone och vartannat hos Afrodite.
Den andra sägnen berättar, att Adonis växte upp under
nymfernas vård, skön som en kärleksgud och till glädje för
själva kärleksgudinnan, vilken för honom glömde alla andra.
Tillsammans med honom vallade hon hjordarna på de
fruktbara ängarna, med honom jagade hon i skogarna, tills det
ilskna vildsvinet dödade honom mitt i hans blomstrande
ungdom. Somliga sade, att det var Artemis, som sänt detta
vildsvin, andra, att det rent av var den svartsjuke Ares, som
själv förvandlat sig till en galt. Gudinnan faller i den
djupaste förtvivlan och vill ej släppa den döde Adonis ifrån sig.
Hans blod förvandlas till rosor, hans tårar till sippor.
Den kultiska dyrkan, som Adonis åtnjöt i Grekland, gav
uttryck åt denna myt. I sin vackra dikt har Theokritos
skildrat, hur en bild av den döde Adonis visades under pomp
och ståt vid hovet i Alexandria. Utsökt prydd låg den på en
silverbår, omgiven av blommor och frukter, dyrbara oljor,
lindor och täcken för att följande morgon bäras ned till
havet av kvinnorna och överlämnas åt vågorna. Kända äro
även de "Adonisträdgårdar", som kvinnorna planterade
bland krukskärvor och läto blomma, tills de snart nog
vissnade i det starka solskenet.
Alltsammans utgör sena, sekundära bruk, vilka röja den
hellenistiska tidens förfinade smak och sentimentalitet, och
som måhända formats över myten i dess grekiska gestalt.
Huvudsakligen känna vi denna blott från hellenistiska källor
och måste därför akta oss för att taga dem till utgångspunkt
vid försöket att förstå den århundraden gamla kulten.
Blott på en punkt förefalla dessa bruk att uppenbara den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
