Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myter - Kultmyter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de skildes åt, en rivalitet som yttrat sig på många sätt. I en
ofta citerad dikt i Rig-Veda (5, 4, 42) uppträda sålunda
asura-konungen Varuna och devafursten Indra mot
varandra, vardera med kravet om att äga den högsta makten
och värdigheten.
Varuna säger: Mig tillhör herraväldet, ty jag är den
högste härskaren, som människorna lyda. Gudarna följa
Varunas vilja. Jag råder över den övre regionens
befolkning. Jag är konung Varuna. Jag har
trolldomsmakten i min hand. Det är jag, o, Indra, som
har angivit gränserna för det dubbla rummet, himmelen och
jorden. Jag lät vattnen framvälla. Jag satte himmelen på den
gudomliga ordningens fasta grundval.
Indra säger: Mig anropa hjältarna på sina snabba hästar
och i stridsvimlet, när de omringat fienden. Det är jag,
Indra, den ädle, som öppnar väg för dem genom min
oövervinneliga makt. Det är jag, som gjort allting, och intet
förmår hämma min oemotståndliga gudomskraft. När soma och
lovsånger berusa mig, bringar jag världsrymden, den
gränslösa, att darra.
Detta är icke någon egentlig kultstrid, utan snarare en
tävlan, en "manjämning" mellan tvenne mäktiga gudar. Dock
vill det synas, som om med Indra en nyare kultur, en gryende
riddartid gjorde sig gällande gentemot den äldre, traditionella
och fortfarande delvis magiska livsordningen. Och kultiskt
sett, ser det av hymnens slut att döma snarast ut, som om det
slutade med en förlikning, ett kultförbund, enligt vilket de
båda gudarna skola hjälpas åt att uppfylla den offrande
drottningens önskningar.
Men i Indien slutade det likväl med, att devakulten
undanträngde asurakulten, och asuras nedsjönko efter hand till
att bli demoner.
Bland de iranska stammarna gick rörelsen den motsatta
vägen: med Zarathustras reform segrade asuragudarna över
devas. De förstnämndas samlade kraft förenades i den
ende guden Ahura-Mazda (Ormuzd), som nu i spetsen för
den "ahuriska" världen för en kamp på liv och död mot de
onda daëvas, vilka betraktas som djävlar under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
