Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myter - Kultmyter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Här har buddhismen trängt djupare in i myten. Det står
nu klart, på vad sätt Indra besegrade asuras. Även här
se vi den mytologiska eller snarare historiska processen,
under vilken icke blott devas besegra asuras, utan i
verkligheten själva måste vika för en ny och större makt,
nämligen för Buddha själv. Endast genom att ådagalägga
buddhistisk fromhet har Indra kunnat bli gudarnas herre, och i
parallella mytlegender heter det rent av, att Indra själv
hänvisade till detta ideal som enda vägen för att betvinga
köttets fruktan, som gör en svag i striden. Det är nirvana, som
är målet, och blott den, som vandrar denna väg, kan bli kvitt
bekymmer och slippa undan själavandringen. När själva
gudarna sagt detta — hur mycket mera skola icke då de
buddhistiska munkarna lägga det på hjärtat!
På detta sätt upplöses den gamla mytologien i moral, då
moralreligionerna uppkomma och taga itu med myterna —
alldeles som Platon, när han skall illustrera sin filosofiska
idealism, diktade myter till stöd för denna eller omtydde de
gamla i idealistisk riktning. Men de gamla kultstriderna
erhöllo även på annat sätt sin avlösning. Det är den
vänskapliga kultkombinationen, som banar väg härför. Vi ha redan
sett en dylik i föreningen mellan Hermes och Apollon, som
yttrade sig i en verkligt berättande myt. Demeter och
Persefone möttes på samma sätt; grekerna skola alltid berätta.
Annars är det prästerliga formler, som förena gudarnas kult;
det ser man t. ex. av den persiska hymnen till Mithra.
Denna härrör tydligen från en tid, då de adliga släkterna ville
genomdriva dyrkan av sin kast- och krigaregud Mithra vid
sidan av den prästerliga monoteismens Ahura-Mazda. Man
låter då den erkände överguden förklara: Då jag skapade
Mithra, den äng-rike, skapade jag honom lika värdig till
offer, lika värdig till att anropas som jag själv,
Ahura-Mazda. Man kunde vänta en episk framställning av denna
adoption. Men den zarathustriska religionen är icke utpräglat
mytologisk, utan föredrar att ge ett strängt preciserat
uttryck åt sina idéer.
Ju mera tanken om gudomarnas inre förening blir den
dominerande, dess mindre yttrar den sig i åskådlig form. I den
egentliga panteismen, vilken — såsom i Indien — låter den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
