Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myter - Världens uppkomst och avslutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kalebass med vatten, klev upp på en kulle strax före
soluppgången och slog vattnet i ansiktet på pojken. Det avkylde
honom, och sedan den tiden kan man fördraga solens strålar.
Alla dessa fabler äro melanesiska (Dixon, a. a., sid. iii o. f.)
och få väl betecknas som det lägsta möjliga stadiet av
kosmisk fantasi. Men gå vi till indianerna, få vi höra mera
sammanhängande berättelser.
Som så ofta är det den heroiserande totemismen, som hos
dem dikterar sammanhanget. Hos Tsimshian-indianerna är
det korpen, som åstadkommit allting. Den stal dagsljuset,
då allt ännu var mörkt i världen; det låg i en ask i
hövdingens hydda; korpen lät sig födas som en son till hövdingens
dotter, och gossen skrek alltid, tills man en dag gav honom
asken att leka med; då flög han bort med ljuset. Han
plockade upp månen och satte den på himmelen. Lustig är
historien om, hur korpen reglerade flod och ebb. Han kom en
dag in i hyddan hos den gumma, som håller flodlinan (the
tide line) i sin hand; han gav henne en knuff, så att hon
ramlade omkull, och därpå hällde han grus i ögonen och munnen
på henne. Då drog sig vattnet tillbaka, och det blev en så
låg ebb, att korpen kunde äta alla de fiskar på stranden, som
han orkade med. Sedan gick han åter in till gumman. Hon
jämrade sig och bad, att han skulle hjälpa henne. Men
korpen uppställde först det villkoret, att hon tvenne gånger om
dagen skulle lossa linan, och sedan den tiden har man
regelbundet ebb och flod. (Boas: Tsimshian Myths, 64 o. f.).
Korpen skapade laxarna genom att skära ut dem ur trä, och
det är hans skuld, att det kommer fisk i floden varje vår.
Om sol och måne finns det också en god historia hos
Tsimshian-indianerna :
"I begynnelsen, innan livet skapats, fanns blott en hövding
i himmelen. På jorden var allting öde och mörkt.
Hövdingen hade två söner och en dotter. Barnen voro ledsna
över, att allting var mörkt. Den yngste pojken hittade på
att göra en ring av pitch-trä och att fläta en mask av den,
som han satte för ansiktet. Den råkade i brand, och han
blev tvungen att springa av alla krafter över himmelen för
att icke bränna sig. På detta sätt blev det ljust. Men
hövdingen och hans folk, som gladde sig åt ljuset, tyckte likväl,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
