Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myter - Världens uppkomst och avslutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skapande tvillingarna, som äro så vanliga i den amerikanska
mytologien. De instiftade offer och botövningar, dyrkan av
blommor och frukter. Genom löften och böner besvoro de
fädernas andar att låta ljuset komma fram, att låta jorden
skiljas från vattnet och den torra jorden befrias från den
höljande himmelen. Jorden blev då befolkad. Men en
syndaflod tillintetgjorde den första mänskligheten, och världen
återupprättades av "alltings skapare". Den sistnämnde
guden betraktar man som en av de mexikanska övergudarna
och icke som den bibliska förebilden. (H. B. Alexander:
Latin-America i The Mythol. of All Races, 86—87.)
Kaos är här kombinerat med skapargudar; och på samma
sätt förhåller det sig i mera primitiva sägner, där gudomen
fiskar upp världen ur havet eller underjorden, älter den av
lera eller formar den av en sköldpadda. En ren
självutveckling av kaos gör snarast ett reflekterat intryck — som
t. ex. hos Polynesierna. "I begynnelsen fanns intet annat än
Po, ett öde rum eller kaos, utan ljus, värme eller ljud, utan
rörelse. Då rörde sig något och suckade i mörkret. Den
första svaga dagningen märktes, ljuset visade sig och dagen
bröt in. Värme blandade sig med fuktighet, stoff och form
uppstod, ständigt mera konkreta former, tills den fasta
jorden och den välvda himmelen bildades och blevo till moder
jord och himmelfadern. Dessa alstra sedan resten av de
skapade varelserna och av gudomarna." — Detta är ren
naturfilosofi och leder tanken på indiska, till och med grekiska
inflytanden. Den successiva gryningen tyder på ett
icketropiskt ursprung (Dixon, sid. 5 o. f.).
Och härmed ha vi hunnit över till kulturreligionernas
sfär, där hela världsbyggnaden systematiskt utvecklas från
en, likaledes reflekterad, början. Denna finnes lika tydligt i
Babylonien som i Indien, alltid med negativ början: "på den
tiden, då varken himmel eller jord hade namn, då urdjupet
låg öde och tomt, och likaledes urhavet Tiâmat; då vattnen
blandade sig med varandra, allt var marskland, intet vass
eller säv, intet beboeligt område avgränsat, inga hus byggda,
inga städer." På detta sätt tänktes det babyloniska
landskapet i sin absoluta början som kaos, ur vilket nu gigantiska
vidunder utvecklas och senare den gudasläkt, som måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
