137 (Myter och sagor på väg genom världen)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myter - Världens uppkomst och avslutning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Schöpfung und Chaos 1895, s. 29 o. f.) dyker den gamla
föreställningen upp om guden, som dödar den väldige draken,
ormen i urhavet, Rahab eller Leviatan, och bildar himmel
och jord av den döda kroppen. Dock är detta endast svaga
reminiscenser från en hednisk tankegång, som just försvunnit
och blott som bildlikt tal bevarats i en teologi, där den
fria, allsmäktiga personligheten som en verklig skapare visar
sig som naturens herre genom att vara naturens
grundläggare.

Det är denna typ av kreation, som från judendomen
behärskar kristendomens och islams och de av dessa influerade
religionsformernas skapelselära. Men man ser både
evolutions-och emanationstanken bana sig väg inom denna ram, den
förstnämnda under naturalismens, den sistnämnda under den
äldre och nyare spiritualismens inflytande.

Det, som vi kalla "syndafloden" — borde hellre heta
"storfloden" (äldre tyska sintfluth av sin, långvarig) — är
ett så allmänt sägenmotiv och så likartat i sin förekomst, att
vi här endast behöva omnämna dess olika motiveringar. De
stora översvämningar, som tid efter annan förekomma vid
floder och kuster, bringa alltid i erinran den totala
undergång, som världen en gång för oändligt länge sedan utsattes
för, men undan vilken ett enda människopar räddades för att
bli stamföräldrar till en ny mänsklighet. Orsaken är nästan
alltid gudarnas vrede, antingen som följd av en personlig
kränkning eller på grund av människornas syndfullhet. En
understundom förekommande tanke är även, att människorna
blivit för många, varigenom de utgöra ett hot mot
gudavärlden. Ofta uttalas dock mycket tydligt gudarnas
fruktan för, att de i och med människornas undergång skola gå
miste om sina offer.

Primitivt formulerad är sägnen från Raiatea på
Sällskapsöarna, enligt vilken en fiskares metkrok trasslar in sig i
havsguden Ruahakus hår. Förtörnad över att bli störd i sin
sömn svär guden, att han skall översvämma jorden och
dränka hela människosläktet. Dock ämnar han skona fiskaren,
som ber om nåd. Här förekommer knappast något etiskt

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 17:36:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/myter/0139.html

		Myter och sagor på väg genom världen / 137 (1925) Author: Edvard Lehmann Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|