Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väderleksprofet», sade jag till styrmannen. »Vad tror ni
om vädret under den närmaste tiden?»
»Det borde hon kunna vara», svarade mr Pike, i
det han lyfte sin blick från det sakta svällande havet
upp till himlen. »Det är inte första gången hon far
över norra Atlanten på vintern.» Han funderade ett
ögonblick, medan han granskade havet och himlen.
»I betraktande av det höga barometerståndet skulle
jag tro, att vi antagligen få en mild nordostlig storm
eller också vindstilla — kanske snarare
vindstilla.»
Hon gav mig ett triumferande leende och grep
plötsligt om relingen, då Helsingör lyftes på en
ovanligt hög våg och sjönk ner i vågdalen på en
dyning från lovart, som kom alla seglen att fladdra
och dåna ihåligt.
»Det är vindstilla, som segrar», sade miss West och
gjorde en liten ful min. »Om det här fortsätter,
kommer jag att ligga i min koj om fem minuter.»
Hon avvisade med en åtbörd allt deltagande. »Å,
gör er inga bekymmer för mig, mr Pathurst.
Sjösjuka är bara otrevlig och motbjudande som
snöslask, smutsiga vägar och stinksvamp; för resten
vill jag hellre vara sjösjuk än ha nässelfeber.»
Det var något i olag med besättningen nedanför
oss på däck, någon dumhet eller försummelse, som
mr Mellaires höjda röst förrådde för oss. Liksom
mr Pike hade han ett sätt att snäsa folket, som var
avgjort obehagligt att höra.
På flera av sjömännens ansikten syntes blånader.
En särskilt hade ett öga alldeles igensvullet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
