Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sextonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det han slog vatten över valpen efter miss Wests
anvisning. »Det är bara vanlig valpkramp. Det få
de alltid på sjön.»
»Jag antar, att det var seglen, som framkallade
den», sade jag. »Jag har lagt märke till, att han är
mycket rädd för dem. Då de fladdra, kryper han
ihop förskräckt och vill ta till flykten. Märkte ni,
så han sprang med huvudet bakåtvändt?»
»Det har jag sett sjuka hundar göra utan att det
var något som skrämde dem», invände mr Pike.
»Det var ett krampanfall, vad det nu än var som
framkallade det», konstaterade miss West i
avgörande ton. »Och det betyder, att han inte har fått
lämplig föda. Hädanefter skall jag ge honom mat.
Säg till er betjänt det, mr Pathurst. Ingen får ge
Possum någon mat utan min tillåtelse.»
Nu kom Wada med Possums lilla sovkorg, och de
beredde sig att bära ner honom.
»Det var präktigt gjort av er, miss West», sade
jag, »och tilltagset också, och jag kan inte ens
försöka att tacka er. Men vet ni vad — tag honom ni.
Nu är han er hund.»
Hon skrattade och skakade på huvudet, då jag
öppnade navigationshyttens dörr för henne.
»Nej, men jag skall sköta honom åt er. Gör er
inte besvär med att gå med ner. Det här är mitt
göra, och ni skulle bara gå i vägen. Wada skall
hjälpa mig.»
Då jag gick tillbaka till min däckstol och slog
mig ned igen, blev jag helt förvånad över, att den
lilla episoden gjort så starkt intryck på mig. Jag
mindes, att min puls i början hade slagit betydligt
147
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
