Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nittonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han skall ha sett ut i sina bästa ungdomsdagar för
två tjog år sedan och mera.
De a,v simpla vardagssysslor fylldja dagarna gå
som i en dröm. Här, där tiden strängt mätes ut och
markeras av vaktombytena, där varje hel och halv
timme oavlåtligt gör sig påmind genom
skeppsklockornas slag i för och akter, upphör tiden. Dagar
flyta in i dagar och veckor smyga in i veckor, och
jag för min del kan aldrig komma ihåg, vad det
är för dag i veckan eller månaden.
Helsingör sover aldrig helt och hållet. Dag
och natt finns där alltid matroser på vakt, utkiken
på backen, mannen vid ratten och styrmannen på
däck. Jag ligger och läser i min koj, som är
belägen på lovarts sida, och ständigt höras över mitt
huvud under de långa nattliga timmarna stegen av
den ene eller andre styrmannen gå av och |an,
och jag vet mycket väl, att mannen själv (alltid
tittar åt fören eller in i nackterhuset eller känner
och beräknar vindens styrka och riktning på sin
kind eller ser molnmassorna driva på himlen eller
länsa fram Över stjärnorna och månen. Alltid,
alltid finns det vaksamma ögon på Helsingör.
I natt eller rättare sagt i morse vid tvåtiden,
då jag låg med den tryckta boksidan otydligt
skymtande framför mig, väcktes jag av ett plötsligt
rytande från mr Pike. Det lät, som om han stått
vid akterdäcksräcket, och mannen, som han röt åt,
var Larry, tydligen på mellandäck nedanför honom.
Icke förr än Wada kom in med min frukost, fick
jag veta, vad som hade händt.
Larry med sin löjliga markattsnäsa, sitt egéndom-
167
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
