Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjuguförsta kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag undrar, vem som nästa gång skall sluta leken
och ge sig av med en säck kol.–––––
»Å, det är ingenting, sir», sade mr Mellaire
muntert till mig, då vi gingo av och an på akterdäck
under den första vakten. »Jag var en gång på en
resa med en fraktångare, lastad med fyra hundra
chinks — ursäkta, sir, kineser. Det var kulis,
dags-verkare, som reste hem efter att ha tjänat ut sin tid.
»Så bröt koleran ut. Vi vräkte tre hundra av dem
överbord, sir, jämte båda, högbåtsmännen, de flesta
av den ostindiska besättningen, kaptenen,
styrmannen, tredje styrmannen och första och tredje
maskinisten. »Den andre och en vit smörjare var allt vad
som fanns kvar under däck, och jag förde
kommandot p|å däck, då vi kommo i hamn. Läkarna ville
inte gå ombord. De läto mig ankra på den yttre
redden och sade till mig att hiva ut mina döda.
Det var stora begravningar den gången, mr
Pathurst, och de gingo överbord utan segelduk, kol
eller järn. Det var oundvikligt. Jag hade ingen till
hjälp, och kineserna i lastrummet ville inte röra en
hand.
»Jag måste gå ner själv, släpa liken till längorna
och sedan klättra upp på däck, och hissa upp dem
med ångkranen. för var gång tog jag mig en dram.
Jag var alldeles full, då jobbet var över.»
»Blev ni inte sjuk själv?» frågade jag.
Mr Mellaire höll upp sin vänstra hand. Jag hade
flera gånger lagt märke till, att pekfingret var borta.
»Det här är allt vad som hände mig, sir. Gubben
hade en så’n där foxterrier som er. Och då gubben
184
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
