Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tjugutredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TJUGUTREDJE KAPITLET.
Nordvästpassaden förde oss nästan in på
sydostpassadens område och lät oss sedan i flera dagar
rulla och försmäkta i vindstilla. Under den tiden
har jag upptäckt, att jag är ett geni i fråga om
att skjuta. Mr Pike svor på, att jag måste ha haft
lång övning, och jag tillstår, att jag själv var
förvånad över, att det gick så lätt. Naturligtvis är det
ett godt handlag, men man måste väl vara anlagd
på ett visst sätt för att kunna förvärva sig detta
goda handlag.
Jag stod i en halvtimme på det gungande däcket
och sköt på buteljer, som flöto på de rullande
dyningarna, och då befanns det, att jag träffade varje
butelj vid första skottet. Då förrådet på tombuteljer
var slut, var mr Pike så intresserad, att han lät
timmermannen såga mig en hop små fyrkanter av
hårdt trä. De voro lämpligare. För ett välriktat
skott flögo de i luften och jag kunde använda samma
fyrkant, tills den drivit ur skotthåll. Jag sköt raskt
och på kort håll, och på en timme hade jag tömt
mitt patronkök och träffat träbiten nio gånger av
elva, i ett fall till och med tio gånger av elva.
Jag skulle ej ha ansett min skicklighet för
någonting ovanligt, om jag ej förmått miss West och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 17:36:29 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/myterietpa/0195.html
