Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjugufjärde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nå, i natt rörde vårt samtal sig om hemska
ämnen, och mr Pike for ut emot världens ondska, och de
elaka människor, som hade mördat kapten
Somers.
»Han var en gammal man, över sjuttio år»,
fortfor mr Pike. »Det sägs, att han hade haft slag —
jag hade inte sett honom på flera år. Ser ni, jag
hade måst dra mig ifrån kustfarten på grund av
klammeri. Och så flög den djävuln till andre
styrman på honom midt i natten, då han låg i sin
koj, och slog ihjäl honom. Det var förfärligt. Jag
fick höra talas om det. I själva San Francisco,
ombord på »Jason Harrison», hände det för elva år
sedan.
»Och vet ni, vad de gjorde? Först skänkte de
mördaren livet, fast han borde ha blivit hängd. Han
skyllde på, att han var rubbad, han hade fått skallen
kluven långt förut av en tokig skeppskock. Och när
han tjänat ut sju års straffarbete, benådade
guvernören honom. Han var ett utskum, men han hörde
till en gammal mäktig Virginiafamilj, Walthams,
dem har ni väl hört talas om; och de använde hela
sitt inflytande. Hans namn var Sidney Waltham.»
I detta ögonblick slog larmklockan i styrhytten, ett
enda slag femton minuter före vaktombytet, och
besvarades av utkiken på backen. Mr Pike hade,
upprörd som han var, avbrutit sin vandring, och vi stodo
vid akterdäcksräcket. Mr Mellaire råkade komma
upp en kvart för tidigt, och han kom uppför
akterdäckstrappan och stod bredvid oss, medan
styrmannen avslutade sin berättelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
