Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjugufjärde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hans röst var i högsta grad inställsam) — »ja, det
är det alldeles säkert.»
Jag nickade och gjorde en nervös rörelse med min
bok för att antyda, att jag ville fortsätta min
läsning.
»Kan jag lita på det, mr Pathurst?»
Hela hans röst och sätt hade förändrats. Det var
faktiskt en befallning, och jag tyckte mig nästan
se, hur den där varelsen, som jag inbillade mig se
bakom hans ögon, hotande visade tänderna.
»Ja visst», svarade jag kallt.
»Tack, sir — tack», sade han och smög sig på tå
ut ur min hytt. Naturligtvis läste jag inte. Hur
skulle jag kunna göra det? Ej heller sov jag.
Jag spann vidare på mina tankar, och inte förr än
stewarden kommit in med kaffe strax före fem,
dåsade jag till.
En sak är alldeles tydlig. Mr Pike har ingen
aning om, att kapten Somers’ mördare finns ombord
på Helsingör. Han har aldrig sett en skymt av den
oerhörda rämna, som klyver mr Mellaires eller
rättare sagt Sidney Walthams skalle. Och jag för min
del skall aldrig tala om det för mr Pike. Och jag
vet nu, varför jag tyckte illa om andre styrmannen
från början. Och jag förstår nu det där andra,
levande, som lurar bakom och tittar ut genom hans
ögon. Jag har sett detsamma hos de tre
banditerna i fören. Liksom andre styrmannen äro de
fängelsefåglar. Fängelselivets tvång och
hemlighetsmakeri och järnhårda kontroll ha hos dem alla
utvecklat ett ohyggligt nytt jag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
