Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjuguåttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för att njuta av den. Han satt där nere i sin stora
skinnstol, han läste icke, dåsade icke, såg bara rätt
framför sig på ingenting. —
Dagarna gå, och årstiderna gå. Vi lämnade
Baltimore i slutet av vintern, gledo in i våren och genom
sommaren, och nu ha vi höstväder och styra kurs
söderut mot Kap Horns vinter. Och då vi
dubblerat Kap Horn och stäva norrut, skola vi uppleva
våren och sommaren — en lång sommar — följa
solen norrut under dess avtagande och anlända till
Seattle på sommaren. Och alla dessa årstider ha
inträffat eller skola komma att inträffa under loppet
av fem månader.
Vi ha lagt bort de vita dräkterna, och på
trettiofem graders sydlig latitud bära vi ett tempererat
klimats kläder. Jag har lagt märke till, att Wada
har givit mig tjockare lakan och tjockare nattrock,
och att Possum om nätterna ej längre nöjer sig med
att ligga ovanpå täcket, utan helst vill krypa under
det. —-
Vi äro nu i jämnhöjd med La Plata, en trakt, som
är känd för sina stormar, och mr Pike går och
väntar på en pampero. Kapten West tycks ej vänta
på någonting, men jag märker, att han stannar längre
uppe på däck, då himlen och barometern äro
hotande.
I går hade vi en försmak av La Plata-vädret, och
i dag gjorde det ett väldigt fiasko. Antydningarna
kommo i går kväll mellan skymningen och mörkret.
Det var faktiskt ingen vind, och Helsingör, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
