Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjuguåttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nätt och jämnt kunde hålla sin kurs genom en och
annan fläkt från norr, tumlade förtvivlat i höga,
blanka dyningar, vilka rullade emot oss som ett eko
av någon upphörd storm i söder.
Framför oss reste sig med trolsk snabbhet ett
tjockt, blygrått mörker. Jag förmodar, att det var
molnbildningar, men de hade ingen likhet med moln.
Det var endast ett mörker, som tornade upp sig allt
högre och högre, tills det hängde över oss, medan
det bredde ut sig åt höger och vänster och plånade
ut halva sjön.
Ännu fyllde de lätta nordliga fläktarna våra segel,
och ännu, medan Helsingör gungade i de höga,
blanka dyningarna och seglen blevo tomma och slogo
med ett ihåligt dån, rörde vi oss långsamt fram mot
det olycksbådande mörkret. I öster blixtrade det i
något, som alldeles tydligt var ett aktivt åskmoln,
och även mörkret framför oss genomskars då och då
av eldglimtar.
De sista fläktarna övergåvo oss, och under
tystnaden mellan den annalkande åskans muller, hördes
matrosernas röster uppifrån tacklingen så nära, som
om de varit bredvid en och inte hundratals fot uppe
i luften. Att de hade en känsla av vad som
förestod, syntes på det allvar, varmed de arbetade.
Bägge vakterna knogade under kommando av bägge
styrmännen, och kapten West gick av och an på
akterdäck på sitt vanliga liknöjda sätt och gav alls
inga order utom i låg samtalston, då mr Pike kom
upp akteröver och konfererade med honom
Miss West som försvunnit för fem minuter sedan,
kom tillbaka som en riktig sjöbjörn klädd i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
