Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trettionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och där låg jag nu uppkastad i en halvcirkel på
kapten Wests järnsäng.
Miss West började skratta.
»Välkommen», fnittrade hon.
Ett tjog svar, alla lika litet tillrådliga, trängdes
på min tunga. Jag sade därför ingenting, nöjde mig
med att hålla mig fast med min vänstra hand,
medan jag stack in min värkande högra hand i
armhålan. Bakom henne, på golvet i salongen, såg jag
stewarden hålla jakt på kapten Wests bibel och ett
av miss Wests nothäften. Och medan hon skrattade
åt mig och jag såg henne stå där i sin
ovädersnegligé, flög den tanken genom min hjärna: »Hon är
en kvinna. Hon väcker åtrå.»
Förstod hon denna min flyktiga, outtalade
impuls? Det vet jag inte, men hon upphörde att skratta,
och det var hennes långa konventionella uppfostran,
som tog sig uttryck, då hon sade:
»Jag visste, att allting ramlade omkring i fars
hytt. Han har inte varit inne på hela natten. Jag
hörde, att saker rullade rundt. — Hur är det? Har
ni gjort er illa?»
»Stubbat av mina fingrar, det är alltsammans»,
svarade jag, i det jag såg på mina avbrutna naglar
och reste mig försiktigt.
»Ja, det var då en förfärlig rullning», sade hon
deltagande.
»Ja, jag var på väg dit upp», sade jag, »och det
var inte min mening att hamna i er fars säng. Jag
är rädd, att jag har förstört dörren.»
Nu kom en ny serie av väldiga rullningar. Jag
satte mig på sängen och höll mig fast. Miss West,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
