Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trettiofemte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mellan sjöarna, till en skyddad plats i lä för
skanshuvudet. Följden blev, att musslornas vassa skal
skuro mig till och med genom vantarna.
»Det är något slags spritvaror», sade styrmannen,
»men det är inte värdt att slå upp det förr än i
morgon bittida.»
»Men var har det kommit ifrån?» frågade jag.
»Över relingen, någon annan stans ifrån kan det
inte ha kommit.» Mr Pike lät ljuset spela över det.
»Se på det! Det har drivit på sjön i åratal.»
»Då borde spritvarorna vara väl lagrade»,
kommenterade mr Mellaire.
Medan de gjorde fast fatet ordentligt, smög jag
mig över däcket till skansen och tittade dit in.
Matroserna hade under sin brådskande flykt försummat
att stänga dörrarna, och skansen stod under vatten.
I det fladdrande skenet från en liten och mycket
rökig taklampa var det en ruskig syn. Ingen
grottinvånare med någon aktning för sig själv skulle ha
levat i ett sådant hål, det är jag säker på.
Medan jag stod där och tittade, fyllde en
störtsjö gången mellan kajutan och relingen, och genom
dörren, där jag stod, rusade vattnet in till halv
manshöjd. Jag måste hålla mig fast för att inte bli
spolad in i rummet. I en överkoj låg Andy Fay
på sidan och betraktade mig oavvändt med sina
vassa, blåa ögon. Mulligan Jacobs satt på det grova
plankbordet med sjöstövlarna i vattnet och höll på
att stoppa sin pipa. Då han varseblev mig, pekade
han på genomblötta bokblad, som summo omkring.
»Mitt bibliotek har gått åt helvete», brummade han,
i det han pekade på vrakgodset. »Det är min Byron.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
